Skogsrein

Frå Alnakka.net
Rein og reindrift
rein • svalbardrein • skogsrein • karibu (grønlandsrein, skogskaribu, pearykaribu) • reinlav • reindrift • sytingsrein • merking • gjelding • kjørerein • pulk • kløv • raide Mjølk: mjølking • ost Kjøtt: slakting Helse og velferd: slubbo Reindrift etter område: Island • Grønland • Nord-Amerika • Skottland • Sørishavet
«Skogsrein» i ordlista
ein skogsrein, skogsreinen (dativ ått di skogsreina); fleire skogsreinar, alle skogsreinane (dativ ått all(om) dei skogsreinom)
Skogsrein

Tre skogsreinar i Helsingfors.
Tre skogsreinar i Helsingfors.

Systematikk
Domene: Eukaryota
Rike: Animalia
Rekkje: Chordata
Klasse: Mammalia
Orden: Artiodactyla
Familie: Cervidae
Underfamilie: Capreolinae
Slekt: Rangifer
Art: tarandus
Vitskaplig namn
Rangifer tarandus fennicus

Skogsrein eller finsk skogsrein (Rangifer tarandus fennicus) er ein underart av rein som er utbreidd på Karelen og i sentrale strøk av Finland; og tidlegare òg större deler av Finland så vel som Sverige.

Opphav

I slutten av Weichselistida for på lag 9 000 år sidan vandra det reinar frå Sentraleuropa til Fennoskandinavia som utvikla seg til dagens nominatform, fjellreinen. Skogsreinen innvandra først for 7 000 år sidan, truleg frå Sibir.[1] Han auka utbredelsesområdet sitt trinnvis i lag med habitatet sitt, den boreale barskogen, og flytta så lengre nordover. I eldre publikasjonar er det oppgjeve at skogsreinen utvikla seg av underarten Rangifer tarandus constantini som levde under pleistocen.[2][3] Etter nyare fylogenetiske undersøkjelsar av mitokondrisk DNA oppkom tesen at skogsreinen og fjellreinen utvikla seg frå to olike populasjonar frå siste istida. Olikheitene i anatomien til underartane utvikla seg seinare under holocen.[4] I visse deler av utbredelsesområdet til skogsreinen møtest dei to underartane, og der förekjem det stundom hybridar.[5] For å unngå vidare blanding mellom skogsrein og halvdomestisert (fjell)rein vart det for eksempel bygd eit 83 km langt gjerde i Kajanaland for å skilje underartane frå kvarandre.

Utsjånad

Skogsreinen har store klauvar som gjer det lettare for han å halde seg oppå djup laussny.
Foto:Olve Utne

Underarten skogsrein skil seg frå nominatforma (Rangifer tarandus tarandus) gjenom ei på lag 15 cm större skulderhøgd, tydelig lengre lemmar og större klauvar. Desse kjennetekna blir tolka som biologiske tilpassingar til livet i skogar. Samenlikna med den trefattige tundraen har taigaen eit större og mjukare snydekkje.[6] Dessutan er skallen til skogsreinen lengre og smalare enn skallen til nominatforma. Gevira står mindre ut til sida enn dei gjer på R. t. tarandus.[7] Ein skogsrein veg gjerne oppimot 70–80 kg meir enn ein fjellrein.

Åtferd

Medan fjellreinane gjerne held til på snaufjell og tundra dleer av året, så held skogsreinane seg stort sétt til skogen. Dei danar ikkje så store flokkar, og dei er generelt meir sky av natur.

Kosthald

I likheit med fjellreinen beitar skogsreinen mykje på reinlav /Cladonia spp.) og skjegglav (Usnea spp.) om vinteren. Om sommaren er myrull, bukkeblad (Menyanthes trifoliata), mjølke (Epilobium spp.) og ymse andre gras og urtor sentrale i kostaldet deras.

Reproduksjon

Ung skogsrein.
Foto:Uusijani

Utbredelse

Tidlegare fanst skogsreinen i större deler av Nordaust-Europa; på 1500-talet fanst han til og med i deler av Polen. I andre deler av Finland var underarten veldig talrik fram til 1700-talet (med unntak av sletta ved sørkysten), men vart seinare utrydda gjenom jakt.[8] Fram til den tida var skogsreinen den störste kjøttkjelda i Nord-Finland, og al av den halvdomestiserte nominatforma var avgrensa til Nordvest-Finland. Etter at skogsreinen vart utrydda tok R. t. tarandus over plassen i øvrige deler av Nord-Finland.[9] Når underarten vart freda i Finland i 1913 var han alt utrydda i heile landet. Dagens finske populasjon er basert på individ som innvandra frå Sovjetunionen i 1940-åra. I dag finst det to vitale og éin mindre populasjon i Finland; dei første to i Kajanaland (i 2006: kring 1 000 individ) respektive i skogar på åsen Suomenselkä i vestre Finland (kring 1 400 individ) og den tredje nærme byen Lieksa i Norra Karelen (eit til to dusin individ). Bestanden i Russisk Karelen er vurdert til kring 3 000 individ.[10] Sidan 1996 er det tillate å jakte på skogsrein i Finland att.

Skogsreinen og menneska

Fotnotar

  1. Rankama, Tuija: «On the early history of the wild reindeer (Rangifer tarandus L.) in Finland», in: Boreas 30 (2001) : 2, s. 131-147
  2. Flerov, Constantine C.: «A New Paleolithic Reindeer from Siberia» i Journal of Mammalogy 15:3, august 1934, s. 239; vol. 15, No. 3 (aug. 1934), s. 239-240; her som sjølvstendig art, R. constantini.
  3. Pulliainen, E., et al.: «Wild Forest Raindeer Rangifer tarandus fennicus Lonnb. : its historical and recent occurrence and distribution in Finland and the Karelian ASSR with special reference to the development and movements of the Kuhmo-Kammenojeozero USSR Subpopulation», i Aquilo-Ser-Zoologica 23 (1985).
  4. Flagstad, O. und Rød, K.H.: «Refugial origins of reindeer (Rangifer tarandus L.) inferred from mitochondrial DNA sequences» i Evolution 57 (2003), s. 658-670.
  5. Varkovsky, Vladimier, et al.: «On the taxonomy and geographical variation of the European reindeer with special reference to the wild forest reindeer, R. t. fennicus Lonnberg 1909», i Aquilo-Ser-Zoologica 29 (1996), s. 3-23.
  6. Helle, T.: «Variations in Body Measurements of Wild and Semidomestic Reindeer (Rangifer tarandus) in Fennoscandia», i Annales-Zoologici-Fennici 17 (1980), 4, s. 275-284.
  7. Suomen metsäpeura- kannan hoitosuunnitelma s. 14, besökt 17 november 2007. (Daud pekar.)
  8. Montonen, Martti: «Metsäpeura ja Suomen kulttuurihistoria», i Suomen luonto 6 (1972).
  9. Enbuske, Matti: «Lapin asuttamisen historia», i Massa, Ilmo, Snellman, Hanna (red.); Lappi – Maa, kansat, kulttuurit, Helsinki : Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2003.
  10. Suomen metsäpeura- kannan hoitosuunnitelma, s. 20-25, besökt 17 november 2007. (Daud pekar.)

Kjeldor

Pekarar


GNU-logoen

Denne artikkelen er heilt eller delvis basert på éin eller fleire artiklar frå Wikipedia (sjå kjeldebolken for detaljar) og kan kopierast, distribuerast og/eller endrast i fölgje Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 License, anna enn innhald produsert före 15. juni 2009, som er utgjeve under GNU Free Documentation License.

Creative Commons License
Creative Commons Attribution iconCreative Commons Share Alike icon