På gúłe vei

På gúłe vei, på gúłe vei,
alla sjú’ døttri’nn mína.
Alla e så fína, alla e så kvíta,
alla vill no före fara,
alla vill no gifta’nn vara,
lukk upp pórttn i østn,
lukk upp pórttn i vęstn,
kóm der inn ęn vakker ungersvęn’
me fí’r o føretí hęsta.
 
— «Vęmm ęr din móder?»
— «Syng på háre tóner!»
— «Fęmm ęr díne fingre små.
Tá så húvå o sętt ho på!»
— «Tá denn ø’ngst, tá denn e’llst,
tá denn dú behága hellst,
o lętt så móra ho vara!»