Jønnbrød
«Jønnbrød» i ordlista | |
|
Jønnbrød eller avlettMal:Or, òg kalla tynnbakels somme plassar, er ein type tynne og sprøde kakMal:Or laga av ei rørMal:Ä av vatn, fløyte/rømme og mjøl og blir i våre dagar ofte steikt i krumkakejarn — eller enkelte plassar i litt tjukkare utgåvMal:Ä i gorojarn[1]. Namnet jønnbrød blir bruka i Nord-Østerdalen (jøņņbrø, jarnbrø) og Särna (jönnbrö), på Land, i Valdres (jødnbrø), på Oppdal og i Orkdalen frå Berkåk og Rennebu nerover til Meldalen, der dei helst blir kalla jønnbrød. Jønnbrød blir dei elles kalla i Sunndalen og Øksendalen og på Ålvundeid på Nordmør òg.[2] Namnet jønnbrød er òg bruka i dei østerdalske nybyggjarbygdMal:Ene i Bardu[3] og Målselv[4] kommunar i Troms — der jønnbrødtradisjonen for øvrig står så sterkt at Bardu kommune til og med har organisert ei utlånsordning for jønnbrødjønn.[5]. Namnet tynnbakels blir bruka i indre deler av Romsdalen. Namnet avletto, som opprinneleg kjem av det kirkjelege ordet oblat, blir hovudsakleg bruka i Gudbrandsdalen, og dessutan i Folldalen, som tidlegare haurde til Gudbrandsdalen. Det blir òg bruka i Eikesdalen, der fleirtalsformMal:Æ er avlette i nyare dialekt.[6] Andre namn som blir bruka i Nord-Østerdalen inkluderer stekbrød og godbrød.[7]
Jarnet
I tidlegare tider vart jønnbrødMal:Æ steikt i [[gruMal:Ä|gruMal:Å]], så dei riktig gamle jønnbrødjønnMal:Æ (avlettjarnMal:Æ, tynnbakelsjarnMal:Æ) har oftast veldig lange skaft. I nyare tid har jønnbrødjønnMal:Æ Mal:Vortit tilpassa kjøkenkomfyren, så dei nyare jarnMal:Æ ser ut på lag som vanlege krumkakejarn eller bakelsjarn (vaffeljarn) utvendig.
Eitt av dei riktig gamle avlettjønnMal:Æ kjem frå Beitrusten i Folldalen. Mal:DEt her jønnet, som er datert 1645, har ein kentaur som hovudmotiv på eine sidMal:Å og innskriftMal:Æ “IOHANES SVIENDSØN PAA BLESSEMB HAUVER GIORT DETTE TAFLEGIERN”.[7] Eldre jønnbrødjønn har ofte kristne motiv. Ein undertype av dem er aposteljarn, som har ein sirkel av tolv apostelbilde kring det sentrale motivet på eine sidMal:Å. Eit slikt jarn datert 1793 frå Støen på Tynset har ei [[løvMal:Ä]] som sentralmotiv på apostelsidMal:Å med innskriftMal:Æ “DEN STERKE LØVE AF IUDA HAR TAGET SATAN TIL FANGE” som sentralmotiv på apostelsidMal:Å. Den andre sidMal:Å har bladornamentikk kring eit sentralt likearma kors på andre sidMal:Å, og kring kanten der står det: “NILS OLS SEN OG GIERTTRUD RAS MUS DATTER G”.[7] InnskriftMal:Æ kring kanten av baksidMal:Å varierer elles Mal:Mellom Mal:Olike jarn.
Det geometriske mønsteret innvendig er karakteristisk for dei fleste jønnbrødjønnMal:Æ frå nyare tider, men det går godt an å steikje jønnbrød i vanlege krumkakejarn eller gorojarn (for noko tjukkare jønnbrød) om ein ikkje har jønnbrødjønn.
Oppskrift
Ingrediensar:
3 dl kremfløyte og/eller rømme 1 dl vatn 1 ts salt el. sukker 3,5 dl byggmjøl eller sammale kveitemjøl
OppskriftMal:Æ varierer ein del i detaljane kring i landet. I Målselv er det for eksempel vanleg å ha i litt anis.[8]
Framgangsmåte:
Bland alle ingrediensane og lat rørMal:Å stå i minst ein time. Steik dem lysgule i jønnbrødjarn eller krumkakejarn på svak varme (ca 3(–4) min. på kvar sidMal:Ä med kokeplatMal:Å på 160 watt). JønnbrødMal:Æ skal ikkje krummast, men stablast flate. Dei held seg i ein lukka kakeboks i mange vekkMal:Or.
Fotnotar
- ↑ På Røros kan dét førekomma i følgje munnleg opplysning (15.1.2009) frå Bjørn Austigard ved Romsdalsmuseet. Fire andre heimelsfolk frå Ålen og Røros, inkludert Randi Borgos ved Rørosmuseet (15.1.2009) kjenner ikkje til nån eigen jønnbrødtradisjon i området.
- ↑ Munnlege opplysningar (15.1.2009) frå Tor Erik Jenstad.
- ↑ «Klart for jønnbrød-kåring» på nettsidMal:One til Bardu kommune.
- ↑ Opplysning på telefon frå Husfliden Målselv 15.1.2009.
- ↑ «Jønnbrødjønn til utlån i Bardu kommune» på nettsidMal:One til Bardu kommune
- ↑ Munnleg opplysning (15.1.2009) frå Bjørn Austigard ved Romsdalsmuseet.
- ↑ 7,0 7,1 7,2 Spangen, Amund: «Jønnbrød, stekbrød, godbrød, avletto — kjært barn har mange navn» i Årbok for Nord-Østerdalen, 1992. ISSN 0333-3140
- ↑ Side 43 av Målselvmat : tradisjoner og oppskrifter. 2. opplag. Målselv : Målselv kommune, 1997.
Pekarar
- Brimi, Arne: «Avletto»
- «Avletter» på Tradisjoner.no