Lama

Frå Alnakka.net
To lama-hoppor og ein cría (lama-fol) i Øvre Folldal.
Foto:Olve Utne
«Lama» i ordlista
ein lama, lamaen (dativ ått di lamaa); fleire lamaer, alle lamaene (dativ ått all(om) dei lamaom)
Lama

Ein lamahingst i Øvre Folldal.
Ein lamahingst i Øvre Folldal.

Systematikk
Domene: Eukaryota
Rike: Animalia
Rekkje: Chordata
Klasse: Mammalia
Orden: Artiodactyla
Familie: Camelidae
Slekt: Lama
Art: L. glama
Vitskaplig namn
Lama glama

Lama (Lama glama), gjenom kastiljansk frå quechua llama, er eit kameldyr med opphav i Andesfjella. Lamaen blir tradisjonelt bruka som kløvdyr og i ull- og kjøttproduksjon. Ein vaksen lama veg kring 130–250 kg og er gjerne kring 1,60–1,80 m høg. Lamaen har vore bruka som husdyr i kring 5000 år i Andesregionen. Til Norge kom han som husdyr i 1998.

Namn

Tradisjonelle namn på lamaen i områda der han tradisjonelt blir bruka som husdyr inkluderer qawraaymara og llamaquechua. Det sistnemnte er namnet som har vorte innlånt i kastiljansk (llama) og portugisisk (Brasil: lhama; Portugal: lama) og vidare derifrå til andre språk.

På kastiljansk, og ofte på andre språk òg, blir ungane kalla cría (frå sp. cría, ‘spedbarn’). I Norge er det vanleg å låne terminologien frå hest: Ungen (cría) blir kalla fol, det vaksne hodyret blir kalla hoppe, det vaksne hanndyret blir kalla hingst, og ein kasterert hanne blir kalla vallak.

Taksonomi

Utsjånad

Åtferd og økologi

Utbredelse og habitat

Lamaen og menneska

Skandinavia

Dei første lamaene utom dyrehagadyr vart innført til Norge i 1998, og til samen 120 dyr vart innført da og i 2000.

Norsk Lama AS

Norsk Lama AS vart stifta i 1998 på gardane Salthammer og By Nordre i Levanger kommuneInnherred. Per 2011 har dei kring 100 dyr.

Lama i strandkanten på Innsmøla i Smøla kommuneNordmør.
Foto: Olve Utne

Skjolden Llamas

Skjolden Llamas ligg på Gulbrandsgarden under Skjolden i Luster kommune i Sogn. Dei kjøpte dei første to lamaene i 2005 og fölgte opp med ni fleire i 2006. Per 2013 har dei kring 30 dyr. Skjolden Llamas baserer drifta dels på grønsaker og lamaull og dels på kløvturar med lama.

Fotnotar

Kjeldor