Erkebiskop Aslaks provinsialstatutt av 24. august 1435

Frå Alnakka.net

Samendrag

Erkebiskop Aslaks provinsialstatutt, der all olovleg laurdagshelg blir forboden og munkar som blir utsendt på tiggarferd blir pålagt å innhente samtykke frå biskopen der føre dei vandrar utafor bispedømmet der klosteret ligg.

Kjelde

“Efter Arne Magnussens Afskr. i Mscr. Barth. III (D), 835-838 (,ex ms. vetustochartaceo in 4to caps. Cypriani, ord. 4").”

Nummer: 397.

Tid og stad

Bergen, 24. august 1435.

Brevtekst

frå den trykte utgåva

Vy Aslac meth gudz miscundh erkebiscop i Nidros helsom alla lerda som leikna werande ok vider komandis i helgha Nidros domkirkiu provinice som ær endalang Noreg meth gudz q. ok ware andeligha bletzan. Margfaldelig skyldan, erkebiscoplegis embitis thes som gud alsvaldane hafver oss owerdugom til skipat aminner ok tilskyndar oss godum sidhum ok gudlighe sidvæ nio i hwiorn stadh wnder ware walde auka ok fremia, en them sidum som mote erw gudligre skipan ok helgra fædra sætning mote stadu at weita: Nu er oss til ørna komit at swmer mæn y imisom stadum tesse rikis dyrfvas thes af brøysleika sinna natura, en summer af villu pukans ok tileggian thæ helger wp at taka ok halda som hwerkit æro aff gudi æder heilagre kirkiu skipader æder samtyktir, wtan heldr storligha bade mote gudi ok helgra sætning ok ær theth løgurdagx helg som Juda ok hæødhninga plega at halda æn æy cristne men ok stander høgelika forbudit i helga kirkiulaghum at ijngen ma helga dagha halda æder aff nyio wpp taka adra æn the som war helge fader pawen erkebiscop æda biscopa biuda at haldas: En sunnadaghen helgade ok helgan giorde gudh sialfver

[b.VII s.391]

margfaldaligha, ok enkanligha tha han hafde meth sinne beska pino ok harda dødh mankønit frelsat fran diæfulsins trælkan stodh han wpp aff døda a sunnodaghen ok a sunnodaghen sende han sinom apostolis sin helga anda til styrks ok frammælis hans ærænda, ok adra helger ther til the som i cristne rættin standa hafva gode ok gudlike gudz vinir sidan skipat i then helga kirkiu, gudz helaghum winum til æro ok wirding æn syndughum monnom til rettleidhingar synda sina, en nu oforsynio finnas noog døme til at a them daghum mon helder drukkinskap skørlifnad hordøme frendsemispeldh mandrap ok margha adra grofva synder øfvas ok bedrifvas, som læti tilhøre ok æpterfølgia som alle cristne men gerna warazst sculde: Thy meth hederlikom herrom ok elskelighum synom warom canikom aff Nidros, Oslo Stafvanger Bergvin ok Hamar som nu nær oss ware tilkallade att halda concilium provinciale meth oss i Bergvin, wordo wy swa ofvereino ok fulkomligha stadfestom efter helgra kirkiu laghum at løger dagx helge ma meth ingo mothe hær æpter stædias ytermera æn crestna retthen biwder. Thy radom wy alla gudz winum crestnom monnom i Norege them som wnder gudz ok heleigra kirkiu lydno blifva wilia thenna hin stora osidh warazst um løgerdagx helge som for siger, æn androm ilherskom them som wpteknom hetti wilia fram halda forbiwda wy wnder hardri helagre kirkiu hirting hedan aff tha helgi at halda æn waro tha nogor som af them degli helder en af androm for gudrørsko sakir wil got at gøra tha fasti æder gøre sino domkirikio, kløster ok tortighum monnum almosagerdh med godwild aff rætfeignom afla them som han fæær a løgerdagin med wtroder æder adro skelligo arbeide. Swa ok hafva wy wnderstadit at bland andra osider som aftakandis æro hær i waro provincie tha ær theth at klostermen ok adre hwilke the helst æro, fara ok tiggia almoser hwarr them lyster aff thet eingna biskupsdøme ok i thet andra wtan loff æder witordh thes som biscop ær ok hans capitell,aff hwilko stor awndh ma koma klostranna millom einkaneligha thy at then som manga brøder hafver sender hwar i sin stadh ok faar ther meth fleira pæningha æn han møgeligha wider tarff, æn the som god ret tilhafva at traminera (dvs term-) i biscopsdømit wmbera swa mykit i then stadhen hvilkit æy bør stædias. Thy hafvom wy nw med rade ok samtykt fornefnda hæderligha canika then osidh meth allo afftakit, oc forbiwdha høgeliga at nakor eller anner hvadan han helst ær dyrfvest til her efter at tiggia almosur i annor biscupsdøme utan ther therre kloster star uti nema their serliga hafve lof af them som biscop er ok hans capitell, ther han will traminera æn their brøder som hiit koma aff androm landom ok wilia tiggia almoser, tha sculo the hafva ther loff

[b.VII s.392]

till serligha aff erkebiskupen biscop ok capitell i thet biscupsdømit han traminera wil ok loff aff sinom formanne, ok hvar som adra lund traminerar æn nw ær sakt, tha er wptøkt fore honom hvat han haffver meth at fara, togh scula theth klærkar hindra æder their som prowasta wmbod hafva, oc skal tha biscopen aff theth biscopsdømit eignas helftena af theth han haffver meth at fara ok helftena prester æder prowaster som honom hindrar. Æn ander lekmanni forbiwda wy them at hindra wnder hardaste helgra kirkiu refsing, ok biwda wy wnder lydno, wyrdelikom herrom biscopnum brødrom warom i Norege thetta wart statutum fræmia ok fulfølgia, ok lati theth lysa almenneligha hwar i sino biskupsdøme wppa theth at fornempder osider maga giorsamliga aftakas for helga kirkiu nytto ok landsins bestandilse sculd: War thetha wart statutum ok skipan giordh ok samptykt i Bergwin meth therra godra herra rade som nær oss waro som forscrefvat ær i brefvit, uppa sancti Bartolomei dagh: ok inciglat meth waro sigillo majori. anno gratie m. cd. xxx. viij.1


1Sic. Her maa dog vistnok en Feilskrift eller Feillæsning finde sted for mcdxxxv, da der just i dette Aar ingen Biskopper vare tilstede ved Provincial- Conciliet, og da nærværende Brevs Bestemmelser findes gjentagne i Uddrag i Statuterne af 20 Decbr. 1436 (Dipl. Norv. V. No. 660). tilbake

Kjelde