https://alnakka.net/w/api.php?action=feedcontributions&user=Bottolf&feedformat=atomAlnakka.net - Brukarbidrag [nn]2024-03-29T09:14:08ZBrukarbidragMediaWiki 1.37.1https://alnakka.net/w/index.php?title=Sjnjaka&diff=56279Sjnjaka2021-11-23T13:06:53Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div><onlyinclude>{{thumb|Shnyaka.gif|Snjaka med stormaster og mesan.}}<br />
'''[[Sjnjaka]]''' ({{russisk}} ''шняка'', ''шнека'' el. ''шнек'') er ein tradisjonell [[Nordvest-Russland|nordvestrussisk]] og [[skoltesamar|austsamisk]] open, [[spissgatta]] fiskebåt med årar og [[segl]]. Eit karakteristisk trekk ved sjnjakaen så vel som med eldre [[skoltebask]]ar og liknande båtar, er at borda er sauma heller enn klinka. Sjnjakaen som vi kjenner han frå [[1800-talet]] hadde normalt ei totallengd på 7&ndash;12&nbsp;[[meter|m]], førte éi master med [[råsegl]] eller [[sprisegl]] og hadde mannskap på fire. Lasteevnen var normalt 2,5&ndash;4 tonn. Dei største fartya hadde òg [[mesanmaster]] med [[gaffelsegl]], så vel som [[baugspryt]] med [[fokk (segl)|fokk]]. </onlyinclude><br />
<br />
== Kjeldor ==<br />
* [http://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A8%D0%BD%D0%B5%D0%BA%D0%B0 «Шнека»] på [[Russisk Wikipedia]]<br />
<br />
[[kategori:seglfarty]]<br />
[[kategori:robåtar]]<br />
[[kategori:farty frå Russland]]<br />
[[kategori:sjyfart i Russland]]<br />
[[kategori:Russland]]<br />
[[kategori:samisk kunst og handverk]]<br />
[[kategori:skoltesamar]]<br />
[[kategori:sjnjaka]]<br />
{{Q}}</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=M%C3%A5nen&diff=56278Månen2021-11-23T12:14:24Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{{fakta om månen}}<br />
<onlyinclude><includeonly>{{thumb|Moon.jpg|Månen sett frå [[jorda]].}}</includeonly><br />
'''[[Månen]]''' ([[latin]] '''Luna'''; {{hebr.}} '''jaréaḥ''' ({{he|יָרֵֽחַ}}) el. '''lebaná''' ({{he|לְבָנָה}})) er den [[måne|naturlege satellitten]] til [[jorda]] og er synleg frå alle område på jorda. Månen er 3&nbsp;476,2&nbsp;[[km]] i [[diameter]] &mdash; det vil seie kring ¼ av jorda. Dette er ein ovanleg stor satellitt/planet-proporsjon og gjer at månen har merkbar innflytelse på jordbanen &mdash; og ikkje minst på [[tidevatn]]et i havet. </onlyinclude><br />
<br />
<onlyinclude>Den tida månen brukar på eitt omløp kring jorda er konstant (29½ døgn), {{noko}} folk har bruka som ein praktisk målestokk for tidsrekning i ominnelege tider. Ordet ''månad'' er direkte avleidd av «måne». </onlyinclude> Månen har gjeve namn til fleire andre ting òg &mdash; inkludert [[måndag]], [[månesjuke]] og [[menstruasjon]]. Han er viktig i fleire religionar, både som guddom (for eksempel den [[åsatru|norrøne]] [[Máni]]) og symbol (for eksempel for [[islām]] og [[hindukalender|hindukalendrar]]).<br />
<br />
Middelavstanden frå sentrum av månen til sentrum av jorda er 384&nbsp;403&nbsp;km. Mellom [[1969]] og [[1972]] sendte [[USA]] fleire romskip med astronautar til månen. [[20. juli]] 1969 vart [[Neil Armstrong]] og [[Buzz Aldrin]] dei første menneska på månen.<br />
<br />
== Opphav ==<br />
Leiande teoriar i dag seier at månen vart til omtrent samtidig med jorda: Ein planet på størrelse med [[Mars]] kolliderte med den unge jorda slik at glødande masse vart slynga ut i rommet. [[Gravitasjon]]skrafta frå jorda trekte til seg massen, som med tida samla seg i ein stor klump som etter kvart kjølna ned og vart til månen.<br />
<br />
== Geologi ==<br />
Månelandskapet liknar mykje på ein ørken, med [[sanddyne|sanddynor]] og fjell, bortsett frå at dei fleste fjella er kraterrender frå otalige [[meteoritt]]nedslag. Dei slette «hava» på månen kjem frå vulkanutbrott for milliardar av år sidan. Sidan det ikkje er verken ansande atmosfære, flytande vatn eller geologisk aktivitet på månen lenger, er det hovudsakleg meteorittnedslag som endrar på utsjånaden til månen, slik at han ser mesta lik ut med det han gjorde for fleire hundre millionar år sidan.<br />
<br />
Dei store olikheitene i temperatur mellom natt og dag på månen har òg [[erosjon|eroderande]] effekt. Temperaturforskjellen er på bortimot 300&nbsp;[[°C]] &mdash; frå +180 om dagen til -120 om natta. Dette gjer at stein sprikk opp i mindre og mindre bitar og danar [[sand]]a som dekkjer mykje av overflata.<br />
<br />
== Pekarar ==<br />
*[http://www.astro.uio.no/ita/DNP/nineplanets/luna.html De ni planetane (Universitetet i Oslo)]<br />
*[http://www.fonnaas.com/lunar.asp Månefasekalkulator]<br />
*[http://home.online.no/~kgroent/images/Main/moon_large_2.swf Visuell månefasekalkulator]<br />
<br />
{{Solsystem}}<br />
{{Nynorsk Wikipedia|Månen}}<br />
{{Q}}<br />
[[Kategori:månen| ]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=M%C3%A5nen&diff=56277Månen2021-11-23T12:14:03Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{{fakta om månen}}<br />
<onlyinclude><includeonly>{{thumb|Moon.jpg|Månen sett frå [[jorda]].}}</includeonly><br />
'''[[Månen]]''' ([[latin]] '''Luna'''; {{hebr.}} '''jaréaḥ''' ({{he|יָרֵֽחַ}}) el. '''lebaná''' ({{he|לְבָנָה}})) er den [[måne|naturlege satellitten]] til [[jorda]] og er synleg frå alle område på jorda. Månen er 3&nbsp;476,2&nbsp;[[km]] i [[diameter]] &mdash; det vil seie kring ¼ av jorda. Dette er ein {{o}}vanleg stor satellitt/planet-proporsjon og gjer at månen har merkbar innflytelse på jordbanen &mdash; og ikkje minst på [[tidevatn]]et i havet. </onlyinclude><br />
<br />
<onlyinclude>Den tida månen brukar på eitt omløp kring jorda er konstant (29½ døgn), {{noko}} folk har bruka som ein praktisk målestokk for tidsrekning i ominnelege tider. Ordet ''månad'' er direkte avleidd av «måne». </onlyinclude> Månen har gjeve namn til fleire andre ting òg &mdash; inkludert [[måndag]], [[månesjuke]] og [[menstruasjon]]. Han er viktig i fleire religionar, både som guddom (for eksempel den [[åsatru|norrøne]] [[Máni]]) og symbol (for eksempel for [[islām]] og [[hindukalender|hindukalendrar]]).<br />
<br />
Middelavstanden frå sentrum av månen til sentrum av jorda er 384&nbsp;403&nbsp;km. Mellom [[1969]] og [[1972]] sendte [[USA]] fleire romskip med astronautar til månen. [[20. juli]] 1969 vart [[Neil Armstrong]] og [[Buzz Aldrin]] dei første menneska på månen.<br />
<br />
== Opphav ==<br />
Leiande teoriar i dag seier at månen vart til omtrent samtidig med jorda: Ein planet på størrelse med [[Mars]] kolliderte med den unge jorda slik at glødande masse vart slynga ut i rommet. [[Gravitasjon]]skrafta frå jorda trekte til seg massen, som med tida samla seg i ein stor klump som etter kvart kjølna ned og vart til månen.<br />
<br />
== Geologi ==<br />
Månelandskapet liknar mykje på ein ørken, med [[sanddyne|sanddynor]] og fjell, bortsett frå at dei fleste fjella er kraterrender frå otalige [[meteoritt]]nedslag. Dei slette «hava» på månen kjem frå vulkanutbrott for milliardar av år sidan. Sidan det ikkje er verken ansande atmosfære, flytande vatn eller geologisk aktivitet på månen lenger, er det hovudsakleg meteorittnedslag som endrar på utsjånaden til månen, slik at han ser mesta lik ut med det han gjorde for fleire hundre millionar år sidan.<br />
<br />
Dei store olikheitene i temperatur mellom natt og dag på månen har òg [[erosjon|eroderande]] effekt. Temperaturforskjellen er på bortimot 300&nbsp;[[°C]] &mdash; frå +180 om dagen til -120 om natta. Dette gjer at stein sprikk opp i mindre og mindre bitar og danar [[sand]]a som dekkjer mykje av overflata.<br />
<br />
== Pekarar ==<br />
*[http://www.astro.uio.no/ita/DNP/nineplanets/luna.html De ni planetane (Universitetet i Oslo)]<br />
*[http://www.fonnaas.com/lunar.asp Månefasekalkulator]<br />
*[http://home.online.no/~kgroent/images/Main/moon_large_2.swf Visuell månefasekalkulator]<br />
<br />
{{Solsystem}}<br />
{{Nynorsk Wikipedia|Månen}}<br />
{{Q}}<br />
[[Kategori:månen| ]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Mal:Aktuell_j%C3%B8disk_h%C3%B8gtid&diff=56276Mal:Aktuell jødisk høgtid2021-09-20T18:05:53Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{{:Sukkót}}</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Emne:J%C3%B8dedom&diff=56275Emne:Jødedom2021-09-20T18:05:01Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{{emne}}{{Emne Jødedom}}<br />
<br />
{| cellspacing="0" cellpadding="10" <br />
| colspan="2" |<br />
{{Velkommen Jødedom}}<br style="clear:both" /><br />
|-<br />
| width="50%" valign="top" style="border-right:1px solid #006699;"|<br />
<center>'''<big>[[:kategori:Jødedom|Artiklar]]</big>'''</center><p>{{Portal sisteteaser|count=4|Q|{{Categorymatch for jødedom}}}}</p><br/>&nbsp;<br />
<center>'''<big>[[:kategori:parasjàt hasjabúang|Parasjàt hasjabúang (vekkoavsnitt av Bibelen)]]</big>'''</center><p>{{Parasjàt hasjabúang innleiing}}</p><br />
{{Parasjàt hasjabúang}}<br/>&nbsp;<br />
<center>'''<big>[[:kategori:jødiske høgtider og merkedagar|Aktuell høgtid eller merkedag]]</big>'''</center><p>{{Aktuell jødisk høgtid}}</p><br/>&nbsp;<br />
<center>'''<big>[[:kategori:jødisk mat|Mat]]</big>'''</center><p>{{Portal randomteaser|count=3|Q|Sefardisk_mat¦Asjkenazisk_mat¦Mizraḥisk_mat¦Jødisk_mat¦Kasjrút}}</p><br/>&nbsp;<br />
<center>'''<big>[[:kategori:jødar|Personar]]</big>'''</center><p>{{Portal randomteaser|count=3|Q|Sefardiske_%¦Rabbinarar}}</p><br />
<hr height="1"/><br />
<center>'''<big>Pekarar</big>'''</center><p>[https://esnoga.no/w/index.php?title=Hovudside Esnoga.no]</p><br />
<br />
| valign="top" |<br />
<center>'''<big>[[:kategori:jødedom|Sentrale artiklar]]</big>'''</center><p>{{Innhald Jødedom}}</p><br/>&nbsp;<br />
<center>'''<big>Populære sidor</big>'''</center><p>{{Portal ticker|count=100|Jød%}}</p><br />
|}<br />
<br />
[[kategori:emnesidor|{{PAGENAME}}]]<br />
[[kategori:jødedom|*]]<br />
[[kategori:296 (jødedom)]]<br />
__NOTOC__<br />
__NOEDITSECTION__<br />
<!-- interwiki --></div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Emne:J%C3%B8dedom&diff=56274Emne:Jødedom2021-09-20T18:03:36Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{{emne}}{{Emne Jødedom}}<br />
<br />
{| cellspacing="0" cellpadding="10" <br />
| colspan="2" |<br />
{{Velkommen Jødedom}}<br style="clear:both" /><br />
|-<br />
| width="50%" valign="top" style="border-right:1px solid #006699;"|<br />
<center>'''<big>[[:kategori:Jødedom|Artiklar]]</big>'''</center><p>{{Portal sisteteaser|count=4|Q|{{Categorymatch for jødedom}}}}</p><br/>&nbsp;<br />
<center>'''<big>[[:kategori:parasjàt hasjabúang|Parasjàt hasjabúang (vekkoavsnitt av Bibelen)]]</big>'''</center><p>{{Parasjàt hasjabúang innleiing}}</p><br />
{{Parasjàt hasjabúang}}<br/>&nbsp;<br />
<center>'''<big>[[:kategori:jødiske høgtider og merkedagar|Aktuell høgtid eller merkedag]]</big>'''</center><p>{{Aktuell jødisk høgtid}}</p><br/>&nbsp;<br />
<center>'''<big>[[:kategori:jødisk mat|Mat]]</big>'''</center><p>{{Portal randomteaser|count=3|Q|Sefardisk_mat¦Asjkenazisk_mat¦Mizraḥisk_mat¦Jødisk_mat¦Kasjrút}}</p><br/>&nbsp;<br />
<center>'''<big>[[:kategori:jødar|Personar]]</big>'''</center><p>{{Portal randomteaser|count=3|Q|Sefardiske_%¦Rabbinarar}}</p><br/>&nbsp;<br />
<br height="1"/><br />
<center>'''<big>Pekarar</big>'''</center><p>[https://esnoga.no/w/index.php?title=Hovudside Esnoga.no]</p><br />
<br />
| valign="top" |<br />
<center>'''<big>[[:kategori:jødedom|Sentrale artiklar]]</big>'''</center><p>{{Innhald Jødedom}}</p><br/>&nbsp;<br />
<center>'''<big>Populære sidor</big>'''</center><p>{{Portal ticker|count=100|Jød%}}</p><br />
|}<br />
<br />
[[kategori:emnesidor|{{PAGENAME}}]]<br />
[[kategori:jødedom|*]]<br />
[[kategori:296 (jødedom)]]<br />
__NOTOC__<br />
__NOEDITSECTION__<br />
<!-- interwiki --></div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Thesouro_dos_Dinim_I:3&diff=56245Thesouro dos Dinim I:32021-03-01T11:57:56Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{{Thesouro dos Dinim}}<br />
__NOTOC__<br />
<br />
== TRATADO Do Sißit pequeno, e Taleth, grande ==<br />
<br />
=== Thesouro dos Dinim III:1 ===<br />
<br />
{| cellspacing="0" cellpadding="7" border="0" |<br />
| colspan="2" |<br />
<big></big><br />
<br />
|- valign="top" |<br />
| width="50%" |<br />
==== Norsk ====<br />
<br />
|<br />
==== English ====<br />
<br />
|}<br />
<br />
=== Thesouro dos Dinim III??? ===<br />
<br />
<big></big><br />
<br />
==== Norsk ====<br />
<br />
==== English ====<br />
<br />
=== Thesouro dos Dinim I:??? ===<br />
<br />
<big></big><br />
<br />
==== Norsk ====<br />
<br />
==== English ====<br />
<br />
[[kategori:Thesouro dos Dinim|1:03]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Thesouro_dos_Dinim_I:3&diff=56244Thesouro dos Dinim I:32021-03-01T11:56:50Z<p>Bottolf: /* TRATADO Do Sißit pequeno, e Taleth, grande */</p>
<hr />
<div>{{Thesouro dos Dinim}}<br />
__NOTOC__<br />
<br />
== TRATADO Do Sißit pequeno, e Taleth, grande ==<br />
<br />
=== Thesouro dos Dinim III:1 ===<br />
<br />
{| cellspacing="0" cellpadding="7" border="0" |<br />
| colspan="2" |<br />
<big></big><br />
<br />
|- valign="top" |<br />
| width="50%" |<br />
==== Norsk ====<br />
<br />
|<br />
==== English ====<br />
<br />
|}<br />
<br />
=== Thesouro dos Dinim I:23:2 ===<br />
<br />
<big></big><br />
<br />
==== Norsk ====<br />
<br />
==== English ====<br />
<br />
=== Thesouro dos Dinim I:23:3 ===<br />
<br />
<big></big><br />
<br />
==== Norsk ====<br />
<br />
==== English ====<br />
<br />
[[kategori:Thesouro dos Dinim|1:03]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Bjurholmsh%C3%B6ns&diff=56228Bjurholmshöns2021-02-26T23:32:19Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div><onlyinclude>'''[[Bjurholmshöns]]''' er ein [[landrase]] av [[høns]] frå [[Norrland]]. Rasen vart oppdaga i [[Bjurholms kommun]] i 2011, og ei til besetning vart oppdaga noko seinare. Bjurholmshöns er nøysamme og toler godt det kalde klimaet i Norrland. Hønone har stor variasjon i fjørdrakta, sjølv om hovudbesetninga har vore selektert for mörke fargor. Gjenomsnittsvekta er ca. 1,5 kg for hønor og ca. 2 kg for hanar. </onlyinclude><br />
<br />
== Eksterne pekarar ==<br />
* [http://www.kackel.se/lantras_hons.html «Höns»] på Kackel.se<br />
<br />
[[Kategori:dyr i Norrland]]<br />
[[Kategori:Västerbotten]]<br />
[[kategori:fjørfe]]<br />
[[kategori:skandinaviske husdyrrasar]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Bjurholmsh%C3%B6ns&diff=56227Bjurholmshöns2021-02-26T23:20:33Z<p>Bottolf: Oppretta sida med «<onlyinclude>'''Bjurholmshöns''' er ein landrase av høns frå Norrland. Rasen vart oppdaga i Bjurholms kommun i 2011, og ei til besetning vart oppdaga…»</p>
<hr />
<div><onlyinclude>'''[[Bjurholmshöns]]''' er ein [[landrase]] av [[høns]] frå [[Norrland]]. Rasen vart oppdaga i [[Bjurholms kommun]] i 2011, og ei til besetning vart oppdaga noko seinare. Bjurholmshöns er nøysamme og toler godt det kalde klimaet i Norrland. </onlyinclude><br />
<br />
[[Kategori:dyr i Norrland]]<br />
[[Kategori:Västerbotten]]<br />
[[kategori:fjørfe]]<br />
[[kategori:skandinaviske husdyrrasar]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=MediaWiki:Action-move-subpages&diff=56213MediaWiki:Action-move-subpages2020-12-18T18:12:11Z<p>Bottolf: Oppretta sida med «flytte denne sida og undersidone hennar»</p>
<hr />
<div>flytte denne sida og undersidone hennar</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=MediaWiki:Action-editsemiprotected&diff=56212MediaWiki:Action-editsemiprotected2020-12-18T18:11:36Z<p>Bottolf: Oppretta sida med «redigere sidor som er verna som «{{int:protect-level-autoconfirmed}}»»</p>
<hr />
<div>redigere sidor som er verna som «{{int:protect-level-autoconfirmed}}»</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=MediaWiki:Action-editprotected&diff=56211MediaWiki:Action-editprotected2020-12-18T18:10:53Z<p>Bottolf: Oppretta sida med «redigere sidor som er verna som «{{int:protect-level-sysop}}»»</p>
<hr />
<div>redigere sidor som er verna som «{{int:protect-level-sysop}}»</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=MediaWiki:Action-editmyoptions&diff=56210MediaWiki:Action-editmyoptions2020-12-18T18:10:04Z<p>Bottolf: Oppretta sida med «redigere innstillingane dine»</p>
<hr />
<div>redigere innstillingane dine</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=MediaWiki:Action-editinterface&diff=56209MediaWiki:Action-editinterface2020-12-18T18:09:17Z<p>Bottolf: Oppretta sida med «redigere brukargrensesnittet»</p>
<hr />
<div>redigere brukargrensesnittet</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=MediaWiki:Action-deletelogentry&diff=56208MediaWiki:Action-deletelogentry2020-12-18T18:08:44Z<p>Bottolf: Oppretta sida med «slette loggoppføringar»</p>
<hr />
<div>slette loggoppføringar</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=J%C3%B8dekakor&diff=56177Jødekakor2020-09-02T14:50:50Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div><onlyinclude>'''[[Jødekakor]]''' ({{nynorsk}}/{{bokmål}} ''jødekaker''; {{dansk}} ''jødekager''; {{svensk}} ''judekakor'') eller '''jødebrød''' ({{svensk}} ''judebröd'') er det vanlege namnet på ei gruppe [[småkakor]] med [[sefardím|sefardisk]] opphav i skandinavisk kokekunst. </onlyinclude><br />
<br />
{{innhald høgre}}<br />
== Jødekakor, variant I ==<br />
<br />
<onlyinclude>Da [[portugisarjødar|sefardiske]] [[kryptojødar]] fann vegen frå [[Spania]] og [[Portugal]] til Nord-Europa kring [[1600-talet|1600-]] og [[1700-talet]], tok dei med seg element av [[iberisk sefardisk kultur]] — inkludert sefardisk (jødisk) og arabisk (muslimsk) kokekunst med sin bruk av [[sukker]] i tillegg til meir utbreidde søtstoff som [[honing]] og ymse typar [[fruktsirup]]. </onlyinclude><br />
<br />
<onlyinclude>Eitt av dei elementa var [[småkakor]] baka med piska [[egg]], sukker og [[vegetabilsk olje]] (for eksempel [[olivenolje]]) som basis. Karakteristisk for desse sefardiske småkakone er òg at det er minimalt med væske i {{dem}}. </onlyinclude> Blant [[portugisarjødar]] i [[Nederland]] vart kakone noko endra, i og med at ein bytta ut oljen med [[smør]] (og seinare ofte [[margarin]]). Desse kakone kom til å bli kjent som «joodse boterkoeken» (‘jødiske smörkjeks’) i Nederland og som «jødekakor» («jødekakur», «jødekaker»), «jødekager» eller «judebröd» i Skandinavia.<br />
<br />
Den jødiske mathistorikaren og kokebokforfattaren [[Gil Marks]] skriv om nederlandske «joodse boterkoeken», med danske «Jodekager (Danish ‘Jewish Cakes’)» som oppgjeven variasjon:<br />
<br />
<blockquote><br />
The Netherlands became a haven for Sephardim and Conversos (Jews forcibly converted) from Spain and Portugal. These exiles merged their Iberian fare with the local cuisine, creating such dishes as these rich cookies, which the Dutch called Jewish butter cookies. The absence of leavening and liquid and the high proportion of fat and sugar result in a very tender cookie.<br />
<br/><br />
(Gil Marks: ''The World of Jewish Desserts'' (New York : Simon & Schuster, 2000), s. 144)<br />
</blockquote><br />
<br />
==== Oppskrift etter Anna B. Gimnes ====<br />
<br />
2 egg<br />
2,8 dl sukker<br />
9 dl mjøl<br />
1 ts hjortsalt [hjortetakk, hjortetakksalt]<br />
350 g margarin<br />
<br />
1 eggekvite<br />
— perlesukker<br />
— mandlar, finhakka<br />
<br />
Visp egg og sukker 1 kvarter, bland hjortsaltet i mjølet. Ha i mjøl og margarin litt om gongen. Bak tynt ut, tak ut med glass, smör over med eggekvite. Strø støytt raffinade og finhakka mandlar på. Steikjast lysbrune.<br />
<br />
=== Jødekager i Danmark ===<br />
<br />
* [http://webopskrifter.dk/madopskrifter/920/ «Jødekager»] (webopskrifter.dk, oppskrift ved Kenneth Brandt) — oppskrift på ein dansk variant av «jødekager».<br />
* [http://www.madmor.dk/show.php?action=single&get=330 «Jødekager»] (madmor.dk) — oppskrift på ein dansk variant av «jødekager».<br />
<br />
==== Jødekakor som kontroversiell mat ====<br />
<br />
Seinhausten 2005 var det mykje snakk om «jødekager» i Danmark. Nokre danske muslimar (men ikkje alle!) nekta å eta {{dem}} på grunn av at dei har ordet «jøde» i namnet. Frå andre danskar, inkludert den danske overrabbinaren [[Bent Lexner]], har det vorte hevda at jødekakor ikkje har noko med jødar å gjera — men det stemmer jo slett ikkje, sidan dette er ein matrett med solide sefardiske røter. (Rabbinar Bent Lexner har òg bekrefta i privat e-post etterpå at han kjenner att denne forklaringa. Det novarande mosaiske trussamfunnet i København er kulturelt sett i all hovudsak asjkenazisk (sentral- og austeuropéisk-jødisk), så det er vel ikkje så underlig at historia til ei sefardisk oppskrift kan bli glømt i farten.) I alle fall er det nok ein god idé å sette seg ned og tenkje over kva motivasjon eller ideologi som ligg attom å nekte å eta noko som har eit namn med jødisk tilknyting...<br />
<br />
* Jacob Heinel Jensen: [http://www.bt.dk/nyheder/artikel:aid=405458/ «Jødekagernes allersidste jul»] (Berlingske Tidende, 2. desember 2005)<br />
* Jacob Heinel Jensen: [http://www.bt.dk/nyheder/artikel:aid=405462/ «Rabbineren: Det er ikke vores kage»] (Berlingske Tidende, 2. desember 2005) — «Så vidt jeg ved, er det altså ikke en jødisk kage,» seier altså rabbinar Bent Lexner. (Men han hugsa altså feil på det punktet...)<br />
* [http://www.bt.dk/nyheder/artikel:aid=405460/ «Bag kagerne, før det er for sent!»] (Berlingske Tidende, 2. desember 2005) — oppskrift på ein dansk variant av «jødekager».<br />
<br />
=== Jødekakor i Norge ===<br />
<br />
* [http://www.matoppskrift.no/sider/sokemaskin.asp?search=j%F8dekaker&type=oppskrift søketreff på «Jødekaker»] (ABC Oppskrifter - matoppskrift.no) — norske variantar av «jødekaker».<br />
* [http://www.hagegal.info/hagefora/viewtopic.php?t=10512&postdays=0&postorder=asc&start=0&sid=4eaf386f09889e76d4a8d3f4d2394aee Diskusjon om jødekakor] på Hagegal.info<br />
* [http://www.gladimat.no/FrontServlet?s=mat&state=recept&id=1851 Oppskrift på jødekakor] frå Gladimat.no<br />
<br />
=== Judebröd i Sverige ===<br />
<br />
==== Judebröd (omkr. 60 st.) ====<br />
<br />
Oppskrift frå ''[http://runeberg.org/idunskok/0534.html Iduns kokbok]'' ([[1911]]), s. 498.<br />
<br />
110 gr. smör<br />
110 gr. socker<br />
1 ägg<br />
1 äggvita<br />
180 gr. vetemjöl<br />
1 gr. hjorthornssalt<br />
3 bittermandlar<br />
2 kardemummor<br />
<br />
Till pensling:<br />
<br />
1 äggvita<br />
2 msk. strösocker (30 gr.)<br />
1 tsk. kanel (3 gr.)<br />
<br />
BEREDNING: Smöret tvättas och röres med sockret 15 min., därefter inarbetas ägget, äggvitan, den rivna mandeln, de finstötta kardemummorna och sist mjölet, som bör vara siktat och väl blandat med hjorthornssaltet. Degen utkavlas till omkr. 2 mm. tjocklek och uttages med runt mått till små kakor, vilka penslas med äggvita, beströs med socker och kanel och gräddas gulbruna i ej for varm ugn.<br />
<br />
* [http://www.anglamark.se/includefiles/MODULER/CCMS/show_page.asp?iMappeID=180&sSideNavn=Recept+kort&iOpskrift=34340 Oppskrift på judebröd] frå Anglamark.se<br />
* [http://runeberg.org/idunskok/0534.html Oppskrift på judebröd] frå Iduns kokbok (1911), s. 498 (faksimile på runeberg.se)<br />
<br />
== Jødekakor, variant II (utan egg) ==<br />
<br />
Ein annan type småkakor som ofte òg blir kalla jødekakor inneheld ikkje egg (anna enn eventuelt for pensling), og kan i {{nån}} fall innehalde [[mjølk]]. Den kaketypen står truleg ikkje i direkte samband med ''joodse boterkoeken'', og opphavet er meir osikkert. Ein kan spekulere i at det kanskje kan vara samband mellom desse og dei [[marokkansk jødedom|marokkansk-jødiske]] «[[ghribi]]» eller «[[ghouribi]]» — ein type egg- og mjølkfrie småkakor som blir servert ved dei fleste festlige anledningar blant [[marokkanske jødar]]. Ein variant av {{dem}} att er dei marokkansk-jødiske «[[kurabie]]», som inneheld [[sesamsmør]], [[mandlar]] og/eller mandelessens og [[kanel]].<br />
<br />
=== Jødekakor utan egg og mjølk ===<br />
<br />
==== «Jødekager nr. 2» ====<br />
<br />
frå Madam Mangors Kogebog for små husholdninger (1890-utgåva)<br />
{{sitat|<br />
¾ pund (75 kv.) smør udvaskes, og deri røres 1 pund mel, ½ pund (50 kv.) puddersukker, reven skal af en citron, en halv snes hylstre kardemomme, som er stødt, 1 lod (3 kv.) stødt kanel samt 2 lod (6 kv.) bitre og 6 lod (19 kv.) søde, stødte mandler. Når det er godt æltet sammen, udrulles det, ikke alt for tyndt, på brættet med mel uden for vægten, stikkes af med et glas eller en kop, smøres med æggeblomme og bages ved god ild. Heraf bliver omtrent 70 kager.<br />
}}<br />
Kjelde: [http://www.mik.dk/For_Born/Vaerkstedet/Juleopskrifter/Joedekager_1890.aspx faksimile opplasta på mik.dk].<br />
<br />
=== Jødekakor med mjølk ===<br />
<br />
==== Oppskriftspekarar ====<br />
<br />
* [http://kakemonsen.no/default.asp?stl=l&p=& Oppskrift på jødekaker med mjølk] frå Kakemonsen.no<br />
<br />
{{Q}}<br />
[[kategori:småkakor]]<br />
[[kategori:skandinavisk mat]]<br />
[[kategori:sefardisk mat]]<br />
[[kategori:matretter]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Mal:Innhald_J%C3%B8dedom&diff=56176Mal:Innhald Jødedom2020-08-19T23:35:20Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{|width="100%" cellspacing="0" cellpadding="2" style="border:0px;vertical-align:text-top;"|<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:religiøse skrifter|SKRIFTER]]:'''<br />
| '''[[Tenákh]]''' ([[Torá]] &#183; [[Nebiím]] &#183; [[Ketubím]])<br/>'''[[Talmúd]]''' ([[Misjná]] &#183; [[Talmúd jerusjalmí|Jerusjalmí]] &#183; [[Talmúd bablí|Bablí]] &#183; [[Toseftá]]) &#183; [[medrásj]] &#183; [[Emunót vedengót|Emunót&nbsp;vedengót]]<br>'''[[Misjné Torá]]''' &#183; [[Arbangá turím|Túr]] &#183; '''[[Sjulḥán ngarúkh|Sjulḥán&nbsp;ngarúkh]]''' &#183; [[Tseine ureine|Tseine&nbsp;ureine]] &#183; [[Thesouro dos Dinim|Thesouro&nbsp;dos&nbsp;Dinim]] &#183; [[Mengám longéz|Mengám&nbsp;longéz]]<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:lærdom|LÆRDOM]]:&nbsp;'''<br />
|[[ḥeder]]&nbsp;''<small>(småskule)</small>'' &#183; [[meldado]]&nbsp;''<small>(studiekveld)</small>'' &#183; [[mekhiná]]&nbsp;''<small>(førebuingsår)</small>'' &#183; [[jesjibá]]&nbsp;''<small>(seminar)</small>'' &#183; [[sjingúr]]&nbsp;''<small>(studieøkt)</small>'' &#183; [[semikhá]]&nbsp;''<small>(ordinering)</small>'' &#183; <br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:symbol|SYMBOL]]:&nbsp;'''<br />
|'''[[tallét]]'''&nbsp;''<small>(bønesjal)</small>'' &#183; '''[[tefillín]]'''&nbsp;''<small>(bønereimer)</small>'' &#183; '''[[mezuzá]]''' &#183; [[luláb]] &#183; [[sjofár]]&nbsp;''<small>(bukkehorn)</small>'' &#183; [[rimmón]]&nbsp;''<small>(granateple)</small>''<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:synagogar|SYNAGOGAR]]:&nbsp;&nbsp;'''<br />
|'''[[synagoge]]''' &#183; [[Hekhál]]&nbsp;''<small>(ark)</small>'' &#183; [[sefer]]&nbsp;''<small>(séfer Torá, torárull)</small>'' &#183; [[tebá]]&nbsp;''<small>(leseplattform)</small>'' &#183; [[minján]] &#183; [[sjalíaḥ ṣibbúr|sjalíaḥ&nbsp;ṣibbúr]] &#183; [[ḥazzán]]&nbsp;''<small>(kantor)</small>'' &#183; [[rabbinar]] &#183; [[sjàḥarít]]&nbsp;''<small>(morgongudstjeneste)</small>'' &#183; [[musáf]]&nbsp;''<small>(tilleggsgudstjeneste)</small>'' &#183; [[minḥá]]&nbsp;''<small>(ettermiddagsgudstjeneste)</small>'' &#183; [[nengilá]] &nbsp;''<small>(avsluttande ettermiddagsgudstjeneste (berre på [[kippúr]]))</small> ''&#183; [[ngarbít]]&nbsp;''<small>(kveldsgudstjeneste)</small>''<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:sjabbát|SJABBÁT]]:&nbsp;'''<br />
|'''[[sjabbát]]''' &#183; [[hadlakat nér|hadlakat&nbsp;nér]]&nbsp;''<small>(lystenning)</small>'' &#183; [[kiddúsj]]&nbsp;''<small>(signing&nbsp;av&nbsp;vinen)</small>'' &#183; [[birkàt hammazón|birkàt&nbsp;hammazón]]&nbsp;''<small>(signing&nbsp;etter&nbsp;maten)</small>'' &#183; [[habdalá]]<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:jødiske høgtider og merkedagar|HØGTIDER]]:&nbsp;'''<br />
|[[høgtider]] &#183; '''[[pesaḥ]]'''&nbsp;''<small>(påske)</small>'' &#183; [[sefiràt hangómer|sefiràt&nbsp;hangómer]] &#183; [[lag langómer|lag&nbsp;langómer]] &#183; '''[[sjabungót]]'''&nbsp;''<small>(vekkofesten, pinse)</small>'' &#183; [[tisjngá beáb|tisjngá&nbsp;beáb]] &#183; [[seliḥót]] &#183; '''[[rosj hasjaná|rosj&nbsp;hasjaná]]'''&nbsp;''<small>(nyår)</small>'' &#183; '''[[kippúr]]'''&nbsp;''<small>(soningsdagen)</small>'' &#183; '''[[sukkót]]'''&nbsp;''<small>(lauvhyttefesten)</small>'' &#183; [[ḥanukká]]&nbsp;''<small>(lyshøgtida)</small>'' &#183; [[tu bisjbát|tu&nbsp;bisjbát]] &#183; [[purím]]&nbsp;''<small>(“karneval”)</small>''<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:jødisk livssyklus|LIVET]]:&nbsp;&nbsp;'''<br />
|'''[[Barndom]]''': [[fødsel]] &#183; [[berít milá|berít&nbsp;milá]]&nbsp;''<small>(omskjering/namngjeving&nbsp;av&nbsp;gut)</small>'' &#183; [[pidjón habbén|pidjón&nbsp;habbén]] &#183; [[zebed habbát|zebed&nbsp;habbát]]&nbsp;''<small>(namngjeving&nbsp;av&nbsp;jente)</small>''<br>'''[[Ungdom]]:''' [[bar miṣvá|bar&nbsp;miṣvá]]&nbsp;''<small>(konfirmasjon&nbsp;av&nbsp;gut)</small>'' &#183; [[bat miṣvá|bat&nbsp;miṣvá]]&nbsp;''<small>(konfirmasjon&nbsp;av&nbsp;jente)</small>'' &#183; [[bat ḥájil|bat&nbsp;ḥájil]]&nbsp;''<small>(konfirmasjon&nbsp;av&nbsp;jente)</small>''<br>'''[[Ekteskap]]:''' [[ḥuppá]]&nbsp;''<small>(bryllaup)</small>'' &#183; [[ketubbá]] &#183; [[get]] ''<small>(skilsmisse)</small>'' &#183; [[jibbúm]]&nbsp;''<small>(leviratekteskap)</small>'' &#183; [[ḥaliṣá]]&nbsp;''<small>(avvising av jibbúm (leviratekteskap))</small>''<br>'''[[Sjukdom]] og [[heiling]]:''' [[arvelege sjukdommar|arvelege&nbsp;sjukdommar]] &#183; [[mi sjebberákh|mi&nbsp;sjebberákh]] &#183; [[rogativa]]&nbsp;''<small>(forbøn)</small>'' &#183; [[birkàt gomél|birkàt&nbsp;gomél]]&nbsp;''<small>(takkseiingsbøn)</small>''<br>'''[[Død]] og [[sorg]]:''' [[levajá]]&nbsp;''<small>(gravferd)</small>'' &#183; [[hasjkabá]]&nbsp;''<small>(minnebøn)</small>'' &#183; [[Kaddísj]]<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:mat|MAT]]:'''<br />
|[[jødisk mat]] &#183; '''[[kasjrút]]''' &#183; [[sjeḥitá]]&nbsp;''<small>(schächting)</small>'' &#183; [[matføreskrifter for sjabbát|sjabbát]] &#183; [[matføreskrifter for jom tób|jom&nbsp;tób]] &#183; [[matføreskrifter for pesaḥ|pesaḥ]]<br />[[Matretter]]: [[bacalao]]&nbsp;''<small>(torsk&nbsp;med&nbsp;tomat&nbsp;og&nbsp;løk)</small>'' &#183; [[beiglech]]&nbsp;''<small>(vassrundstykke)</small>'' &#183; [[birkes]]&nbsp;''<small>(frøloff)</small>'' &#183; [[bimuelos]]&nbsp;''<small>(berlinerbollar)</small>'' &#183; [[borecas]]&nbsp;''<small>(børek)</small>'' &#183; [[codrero al horno|codrero&nbsp;al&nbsp;horno]]&nbsp;''<small>(omnssteikt&nbsp;lammebog)</small>'' &#183; [[falafel]]&nbsp;''<small>(friterte kikerterbollar)</small>'' &#183; [[gefillte fish]]&nbsp;''<small>(fiskebollar)</small>'' &#183; [[ḥammín]]&nbsp;''<small>(dafina,&nbsp;tsjólnt)</small>'' &#183; [[ḥaróset]]&nbsp;''<small>(fruktsaus&nbsp;for&nbsp;[[pesaḥ]])</small>'' &#183; [[maṣṣá]]&nbsp;''<small>(flatbrød, usyra&nbsp;brød)</small>'' &#183; [[pescado frito|pescado&nbsp;frito]]&nbsp;''<small>(panert&nbsp;fisk)</small>'' &#183; [[pittá]]&nbsp;''<small>(flatkaker)</small>''<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:musikk|MUSIKK]]:'''<br />
|[[sefardisk musikk|sefardisk]] &#183; [[klezmermusikk|klezmer]] &#183; [[jiddisch musikk|jiddisch]]<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:språk|SPRÅK]]:'''<br />
|[[hebraisk]] &#183; [[arameisk]] &#183; [[jødearabisk]] &#183; [[ladino]]&nbsp;''<small>(omsettingsspansk)</small>'' &#183; [[djudeospanjol]]&nbsp;''<small>(djudezmo, jødespansk)</small>'' &#183; [[jiddisch]]<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:religiøse retningar|RETNINGAR]]:&nbsp;&nbsp;'''<br />
|'''[[samaritansk religion|samaritansk]]''' &#183; '''[[karaisme|karaittisk]]''' &#183;<br />'''[[rabbinsk jødedom|rabbinsk]]''': [[mizraḥisk jødedom|mizraḥisk]] &#183; [[sefardisk jødedom|sefardisk]] &#183; [[romaniotes|romaniotisk]] &#183; [[italkisk jødedom|italkisk]] &#183; [[asjkenazisk jødedom|asjkenazisk]]<br>[[ortodoks jødedom|ortodoks]] &#183; [[masorti jødedom|masorti]]&nbsp;''<small>(konservativ)</small>'' &#183; [[rekonstruksjonistisk jødedom|rekonstruksjonistisk]] &#183; [[progressiv jødedom|progressiv]] &#183; [[jødisk fornying|fornying]] &#183; [[humanistisk jødedom|humanistisk]]<br />
|-<br />
|}<br />
<noinclude><br />
----<br />
<center><big>'''<big>&rarr;</big> [[Emne:Jødedom]]''' <big>&larr;</big></big></center><br />
</noinclude></div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Mal:Innhald_J%C3%B8dedom&diff=56175Mal:Innhald Jødedom2020-08-19T23:34:13Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{|width="100%" cellspacing="0" cellpadding="2" style="border:0px;vertical-align:text-top;"|<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:religiøse skrifter|SKRIFTER]]:'''<br />
| '''[[Tenákh]]''' ([[Torá]] &#183; [[Nebiím]] &#183; [[Ketubím]])<br/>'''[[Talmúd]]''' ([[Misjná]] &#183; [[Talmúd jerusjalmí|Jerusjalmí]] &#183; [[Talmúd bablí|Bablí]] &#183; [[Toseftá]]) &#183; [[medrásj]] &#183; [[Emunót vedengót|Emunót&nbsp;vedengót]]<br>'''[[Misjné Torá]]''' &#183; [[Arbangá turím|Túr]] &#183; '''[[Sjulḥán ngarúkh|Sjulḥán&nbsp;ngarúkh]]''' &#183; [[Tseine ureine|Tseine&nbsp;ureine]] &#183; [[Thesouro dos Dinim|Thesouro&nbsp;dos&nbsp;Dinim]] &#183; [[Mengám longéz|Mengám&nbsp;longéz]]<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:lærdom|LÆRDOM]]:&nbsp;'''<br />
|[[ḥeder]]&nbsp;''<small>(småskule)</small>'' &#183; [[meldado]]&nbsp;''<small>(studiekveld)</small>'' &#183; [[mekhiná]]&nbsp;''<small>(førebuingsår)</small>'' &#183; [[jesjibá]]&nbsp;''<small>(seminar)</small>'' &#183; [[sjingúr]]&nbsp;''<small>(studieøkt)</small>'' &#183; [[semikhá]]&nbsp;''<small>(ordinering)</small>'' &#183; <br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:symbol|SYMBOL]]:&nbsp;'''<br />
|'''[[tallét]]'''&nbsp;''<small>(bønesjal)</small>'' &#183; '''[[tefillín]]'''&nbsp;''<small>(bønereimer)</small>'' &#183; '''[[mezuzá]]''' &#183; [[luláb]] &#183; [[sjofár]]&nbsp;''<small>(bukkehorn)</small>'' &#183; [[rimmón]]&nbsp;''<small>(granateple)</small>''<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:synagogar|SYNAGOGAR]]:&nbsp;&nbsp;'''<br />
|'''[[synagoge]]''' &#183; [[Hekhál]]&nbsp;''<small>(ark)</small>'' &#183; [[sefer]]&nbsp;''<small>(séfer Torá, torárull)</small>'' &#183; [[tebá]]&nbsp;''<small>(leseplattform)</small>'' &#183; [[minján]] &#183; [[sjalíaḥ ṣibbúr|sjalíaḥ&nbsp;ṣibbúr]] &#183; [[ḥazzán]]&nbsp;''<small>(kantor)</small>'' &#183; [[rabbinar]] &#183; [[sjàḥarít]]&nbsp;''<small>(morgongudstjeneste)</small>'' &#183; [[musáf]]&nbsp;''<small>(tilleggsgudstjeneste)</small>'' &#183; [[minḥá]]&nbsp;''<small>(ettermiddagsgudstjeneste)</small>'' &#183; [[nengilá]] &nbsp;''<small>(avsluttande ettermiddagsgudstjeneste (berre på [[kippúr]]))</small> ''&#183; [[ngarbít]]&nbsp;''<small>(kveldsgudstjeneste)</small>''<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:sjabbát|SJABBÁT]]:&nbsp;'''<br />
|'''[[sjabbát]]''' &#183; [[hadlakat nér|hadlakat&nbsp;nér]]&nbsp;''<small>(lystenning)</small>'' &#183; [[kiddúsj]]&nbsp;''<small>(signing&nbsp;av&nbsp;vinen)</small>'' &#183; [[birkàt hammazón|birkàt&nbsp;hammazón]]&nbsp;''<small>(signing&nbsp;etter&nbsp;maten)</small>'' &#183; [[habdalá]]<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:jødiske høgtider og merkedagar|HØGTIDER]]:&nbsp;'''<br />
|[[høgtider]] &#183; '''[[pesaḥ]]'''&nbsp;''<small>(påske)</small>'' &#183; [[sefiràt hangómer|sefiràt&nbsp;hangómer]] &#183; [[lag langómer|lag&nbsp;langómer]] &#183; '''[[sjabungót]]'''&nbsp;''<small>(vekkofesten, pinse)</small>'' &#183; [[tisjngá beáb|tisjngá&nbsp;beáb]] &#183; [[seliḥót]] &#183; '''[[rosj hasjaná|rosj&nbsp;hasjaná]]'''&nbsp;''<small>(nyår)</small>'' &#183; '''[[kippúr]]'''&nbsp;''<small>(soningsdagen)</small>'' &#183; '''[[sukkót]]'''&nbsp;''<small>(lauvhyttefesten)</small>'' &#183; [[ḥanukká]]&nbsp;''<small>(lyshøgtida)</small>'' &#183; [[tu bisjbát|tu&nbsp;bisjbát]] &#183; [[purím]]&nbsp;''<small>(“karneval”)</small>''<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:jødisk livssyklus|LIVET]]:&nbsp;&nbsp;'''<br />
|'''[[Barndom]]''': [[fødsel]] &#183; [[berít milá|berít&nbsp;milá]]&nbsp;''<small>(omskjering/namngjeving&nbsp;av&nbsp;gut)</small>'' &#183; [[pidjón habbén|pidjón&nbsp;habbén]] &#183; [[zebed habbát|zebed&nbsp;habbát]]&nbsp;''<small>(namngjeving&nbsp;av&nbsp;jente)</small>''<br>'''[[Ungdom]]:''' [[bar miṣvá|bar&nbsp;miṣvá]]&nbsp;''<small>(konfirmasjon&nbsp;av&nbsp;gut)</small>'' &#183; [[bat miṣvá|bat&nbsp;miṣvá]]&nbsp;''<small>(konfirmasjon&nbsp;av&nbsp;jente)</small>'' &#183; [[bat ḥájil|bat&nbsp;ḥájil]]&nbsp;''<small>(konfirmasjon&nbsp;av&nbsp;jente)</small>''<br>'''[[Ekteskap]]:''' [[ḥuppá]]&nbsp;''<small>(bryllaup)</small>'' &#183; [[ketubbá]] &#183; [[get]] <small>(skilsmisse)</small> &#183; [[jibbúm]]&nbsp;''<small>(leviratekteskap)</small>'' &#183; [[ḥaliṣá]]&nbsp;''<small>(avvising av jibbúm (leviratekteskap))</small>''<br>'''[[Sjukdom]] og [[heiling]]:''' [[arvelege sjukdommar|arvelege&nbsp;sjukdommar]] &#183; [[mi sjebberákh|mi&nbsp;sjebberákh]] &#183; [[rogativa]]&nbsp;''<small>(forbøn)</small>'' &#183; [[birkàt gomél|birkàt&nbsp;gomél]]&nbsp;''<small>(takkseiingsbøn)</small>''<br>'''[[Død]] og [[sorg]]:''' [[levajá]]&nbsp;''<small>(gravferd)</small>'' &#183; [[hasjkabá]]&nbsp;''<small>(minnebøn)</small>'' &#183; [[Kaddísj]]<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:mat|MAT]]:'''<br />
|[[jødisk mat]] &#183; '''[[kasjrút]]''' &#183; [[sjeḥitá]]&nbsp;''<small>(schächting)</small>'' &#183; [[matføreskrifter for sjabbát|sjabbát]] &#183; [[matføreskrifter for jom tób|jom&nbsp;tób]] &#183; [[matføreskrifter for pesaḥ|pesaḥ]]<br />[[Matretter]]: [[bacalao]]&nbsp;''<small>(torsk&nbsp;med&nbsp;tomat&nbsp;og&nbsp;løk)</small>'' &#183; [[beiglech]]&nbsp;''<small>(vassrundstykke)</small>'' &#183; [[birkes]]&nbsp;''<small>(frøloff)</small>'' &#183; [[bimuelos]]&nbsp;''<small>(berlinerbollar)</small>'' &#183; [[borecas]]&nbsp;''<small>(børek)</small>'' &#183; [[codrero al horno|codrero&nbsp;al&nbsp;horno]]&nbsp;''<small>(omnssteikt&nbsp;lammebog)</small>'' &#183; [[falafel]]&nbsp;''<small>(friterte kikerterbollar)</small>'' &#183; [[gefillte fish]]&nbsp;''<small>(fiskebollar)</small>'' &#183; [[ḥammín]]&nbsp;''<small>(dafina,&nbsp;tsjólnt)</small>'' &#183; [[ḥaróset]]&nbsp;''<small>(fruktsaus&nbsp;for&nbsp;[[pesaḥ]])</small>'' &#183; [[maṣṣá]]&nbsp;''<small>(flatbrød, usyra&nbsp;brød)</small>'' &#183; [[pescado frito|pescado&nbsp;frito]]&nbsp;''<small>(panert&nbsp;fisk)</small>'' &#183; [[pittá]]&nbsp;''<small>(flatkaker)</small>''<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:musikk|MUSIKK]]:'''<br />
|[[sefardisk musikk|sefardisk]] &#183; [[klezmermusikk|klezmer]] &#183; [[jiddisch musikk|jiddisch]]<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:språk|SPRÅK]]:'''<br />
|[[hebraisk]] &#183; [[arameisk]] &#183; [[jødearabisk]] &#183; [[ladino]]&nbsp;''<small>(omsettingsspansk)</small>'' &#183; [[djudeospanjol]]&nbsp;''<small>(djudezmo, jødespansk)</small>'' &#183; [[jiddisch]]<br />
|-<br />
| valign="top" |'''[[:kategori:religiøse retningar|RETNINGAR]]:&nbsp;&nbsp;'''<br />
|'''[[samaritansk religion|samaritansk]]''' &#183; '''[[karaisme|karaittisk]]''' &#183;<br />'''[[rabbinsk jødedom|rabbinsk]]''': [[mizraḥisk jødedom|mizraḥisk]] &#183; [[sefardisk jødedom|sefardisk]] &#183; [[romaniotes|romaniotisk]] &#183; [[italkisk jødedom|italkisk]] &#183; [[asjkenazisk jødedom|asjkenazisk]]<br>[[ortodoks jødedom|ortodoks]] &#183; [[masorti jødedom|masorti]]&nbsp;''<small>(konservativ)</small>'' &#183; [[rekonstruksjonistisk jødedom|rekonstruksjonistisk]] &#183; [[progressiv jødedom|progressiv]] &#183; [[jødisk fornying|fornying]] &#183; [[humanistisk jødedom|humanistisk]]<br />
|-<br />
|}<br />
<noinclude><br />
----<br />
<center><big>'''<big>&rarr;</big> [[Emne:Jødedom]]''' <big>&larr;</big></big></center><br />
</noinclude></div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Ten%C3%A1kh&diff=56174Tenákh2020-08-19T23:30:48Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{{innhald høgre}}<br />
<onlyinclude>{{thumb|Targum.jpg|Ei side frå Tenákh med hebraisk original og [[araméisk]] [[targúm]] (omsetting). Handskrift frå Kurdistan frå 1. halvdelen av 1000-talet evt.}}<br />
'''[[Tenákh]]''' eller '''Tanákh''' er det vanlegaste [[jødedom|jødiske]] namnet på den hebraiske Bibelen, som i hovudtrekk svarar til det [[kristendommen|kristne]] «Gamle testamentet». Sjølve namnet Tenákh er ei vokalisering av forkortinga TN"K ([[hebr.]] {{he|תנ”ך}}), som i sin tur står for «[[Torá|'''T'''orá]]&ndash;[[Nebiím|'''N'''ebiím]]&ndash;[[Ketubím|'''K'''etubím]]» &mdash; det vil seie ‘Loven&ndash;Profetane&ndash;Skriftene’. Denne tredelinga er kjent frå tida at [[det andre tempelet i Jerusalem]] stod, men på den tida vart elles berre namnet '''Mikrá''' bruka &mdash; eit namn som stadig blir bruka jamsides med Tenákh. </onlyinclude><br />
<br />
== Bøkerne i Tenákh ==<br />
Etter [[jødedom|jødisk]] tradisjon inneheld Tenákh 24 bøker. Desse bøk{{erne}} svarar til dei 39 bøk{{erne}} i det [[protestantisk kristendom|protestantiske]] «gamle testamentet», i og med at ''[[Sefer Sjemuél]]'' (1.&ndash;2 samuelsbok), ''[[Sefer Melakhím]]'' (1.&ndash;2 kongebok), ''[[Dibré hajjamím]]'' (1.&ndash;2. krønikebok), ''[[Ngezrá-Neḥemjá]]'' (Ezras bok, Nehemias bok) og ''[[Teré ngazár]]'' (dei tolv mindre profetane) blir rekna som berre éi bok kvar i jødisk tradisjon. Bokrekkjefølgja er olik i jødiske og kristne (inkludert protestantiske) tradisjonar.<br />
<br />
=== [[Torá]] ===<br />
<br />
==== [[Sefer Beresjít]] (1. mosebok) ====<br />
<br />
==== [[Sefer Sjemót]] (2. mosebok) ====<br />
<br />
==== [[Sefer Vajjikrá]] (3. mosebok) ====<br />
<br />
==== [[Sefer Bammidbár]] (4. mosebok) ====<br />
<br />
==== [[Sefer Debarím]] (5. mosebok) ====<br />
<br />
=== [[Nebiím]] (profetane) ===<br />
<br />
==== [[Sefer Jehosjúang]] (Josvas bok) ====<br />
<br />
==== [[Sefer Sjofetím]] (Dommarboka) ====<br />
<br />
==== [[Sefer Sjemuél]] (1.&ndash;2. samuelsbok) ====<br />
<br />
==== [[Sefer Melakhím]] (1.&ndash;2. kongebok) ====<br />
<br />
==== [[Sefer Jesjang’já]] (Jesajas bok) ====<br />
<br />
==== [[Sefer Jirmejá]] (Jeremias bok) ====<br />
<br />
==== [[Sefer Jeḥezkél]] (Ezekiels bok) ====<br />
<br />
==== [[Teré ngasár nebiím]] (De tolv mindre profetane) ====<br />
<br />
=== [[Ketubím]] ===<br />
<br />
{{thumb|5960 mikraot gedolot 2 pages.jpg|Eit oppslag frå [[Mikraót gedolót]] &mdash; ei utgåve av éi eller fleire bøker av Tenákh i [[hebraisk]] original og [[arameisk]] [[targúm]] (omsetting) sentralt på sidone og med rabbinske kommentarar kring.}}<br />
{{Tenákh}}<br />
{{Q}}<br />
[[kategori:Tenákh|*]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Mal:Velkommen_J%C3%B8dedom&diff=56173Mal:Velkommen Jødedom2020-08-19T23:25:18Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{{utvalt jødedomsbilde {{MÅNADNONAMN}}}}<br />
{{:Jødedom}} &nbsp; '''''[[Jødedommen|Les&nbsp;meir&nbsp;...]]'''''<br />
<br />
==== Det religiøst-politiske rammeverket ====<br />
for artiklane om jødedommen her på [[{{SITENAME}}]] er tradisjonell <span style="font-weight:bold;font-variant:small-caps">'''[[sefardím|sefardisk]] [[rabbinsk jødedom|rabbinsk]] [[jødedom]]'''</span>, inkludert [[tradisjonell-egalitær jødedom]].<br />
<br />
==== [[generelt om jødedom|Heilt generelle ting]] ====<br />
finn du [[generelt om jødedom|her]]. Sjå gjenom [[ordliste over jødiske termar|ordlista]] eller søk i søkjefeltet til venstre om du er ute etter å finne éin spesiell ting. '''Uttale:''' ''Kh'' blir uttala med ein raspande baktungelyd som i tysk ''Bach''. Har du '''problem med skrifttekna''' finn du tips om [[Help:Skriftsnitt|installering av oppdaterte fontar]] og liknande [[help:Skriftsnitt|her]].<br />
<br />
<br />
{{ #if: {{jødiske merkedagar {{ÅRNO}}|{{DAGNO}}. {{MÅNADNONAMN}}}}|==== Dagen i dag ====<br />
* I [[jødedom]]men er det {{jødiske merkedagar {{ÅRNO}}|{{DAGNO}}. {{MÅNADNONAMN}}}} | }}<br />
<br />
<noinclude><br />
----<br />
<center><big>'''<big>&rarr;</big> [[Emne:Jødedom]]''' <big>&larr;</big></big></center><br />
</noinclude></div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Mosk%C3%A9&diff=56171Moské2020-08-15T09:57:39Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{{islām}}<br />
<onlyinclude>{{thumb|Kruszyniany Mosque.jpg|Tradisjonell [[tatarar|tatarisk]] tremoské i Kruszyniany i den nordaustlige [[Polen]].|&nbsp;Lukasz Wolny}}<br />
Ein '''[[moské]]''' ([[arabisk|arab.]] {{arab|مسجد}} ''masġid'') er eit [[islām|muslimsk]] [[sakralbygg]] for [[bøn]] og [[koranstudium]]. Sentrale element i ein moské er '''[[mihrab]]''' (ei nisje i veggen som vender mot [[Mekka]]), '''[[minbar]]''' (ei troppliknande plattform nær mihrab der den religiøse ledaren ledar [[muslimske gudstjenestor|gudstjenestor]] og forrettar prekor), '''[[dikka]]''' (ei opphøgd plattform nærme atterveggen der lekfolk ledar gudstjenestor frå) og '''[[kursi]]''' (ein lesepult nærme dikka der [[al-Qur’ān]] (Koranen) blir lesen frå). </onlyinclude><br />
<br />
[[image:07Tirana Ethem beu Mosque06.jpg|thumb|left|Minbar (i midten) og mihrab (til venstre) i Ethem Bey-moskéen i Tirana i [[Albania]]. {{byline|&nbsp;«Fingalo»}}]]<br />
<br />
{{Q}}<br />
[[kategori:islām]]<br />
[[kategori:moskéar|*]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Latinseil&diff=56150Latinseil2020-07-24T22:48:21Z<p>Bottolf: Omdirigerer til Latinsegl</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[latinsegl]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Latinerseil&diff=56149Latinerseil2020-07-24T22:48:06Z<p>Bottolf: Omdirigerer til Latinsegl</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[latinsegl]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Latinersegl&diff=56148Latinersegl2020-07-24T22:47:42Z<p>Bottolf: Omdirigerer til Latinsegl</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[latinsegl]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Latinarsegl&diff=56147Latinarsegl2020-07-24T22:47:24Z<p>Bottolf: Omdirigerer til Latinsegl</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[latinsegl]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Vela_latina&diff=56146Vela latina2020-07-24T22:47:02Z<p>Bottolf: Omdirigerer til Latinsegl</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[latinsegl]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Ris&diff=56140Ris2020-07-11T17:51:19Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div><onlyinclude>{{thumb|Brun ris.jpg|Brune riskorn.}}<br />
'''[[Ris]]''' er ei [[gras]]plante som gjev eit [[stivelse]]srikt [[korn]]. Namnet er bruka for både kornet og planta. Risen er rekna som eitt av de viktigaste [[kornslag]]a i [[verda]]. Han er det einaste [[hovudnæringsmiddel|hovudnæringsmidlet]] for mesta 50&nbsp;% av menneska på jorda, og, til förskjell frå andre kornslag, blir meir enn 95&nbsp;% av ris[[haust]]en eten av [[menneske]]. Somme asiatiske [[språk]] brukar {{samma}} [[ordet]] for både ‘ris’ og ‘mat’. Ein kokar ris for å laga han til. Ris kan etast åleine, i [[suppe]], eller med [[karri]] eller [[grønsak]]er. </onlyinclude><br />
<br />
{{innhald venstre}}<br />
== Botanikk ==<br />
[[Fil:ricefield.jpg|mini|250px|Rismark i [[Bangladesh]]]]<br />
Ris er eigentlig eit [[gras]] og er klassifisert i [[familie]]n ''Gramineae'' som har om lag 20 [[artar]]. To av {{dem}} blir dyrka i [[landbruk]]et - ''Oryza sativa'', som er ei [[asia]]tisk art, og ''Oryza glaberrima'', som er ein [[afrika]]nsk art. <br />
<br />
Risen ein dyrkar i dei fleste [[land]]a er asiatisk ris. Afrikansk ris var aldri velkjent og har vorte enda mindre vanleg no. Han har slutta å bli bruka i mange afrikanske land, bortsett frå i [[religion|religiøse]] [[rite|ritar]].<br />
<br />
Risplanta er eittårig og blir omtrent 1,2 m høg. [[Blad]]a til planta er lange og flate. [[Blomsterstand]]en til risen har mange einblomstra små[[aks]] som korn veks frå. Det finst mesta 80&nbsp;000 risvariantar i verda.<br />
<br />
== Dyrking ==<br />
Ris blir dyrka i mange land. De største [[produsent]]ane er [[Kina]], [[India]], [[Japan]], [[Bangladesh]], [[Indonesia]], [[Thailand]] og [[Myanmar]]. [[Vietnam]], [[Brasil]], [[Sør-Korea]], [[Filippinene]] og [[USA]] er òg store risprodusentar. Omtrent 450 milliardar kilo ris blir hausta kvart år.<br />
<br />
=== Asiatisk ris ===<br />
[[Fil:Rice-fields-Indonesia-(Java).jpg|mini|250px|Ris dyrka i terrassar på [[Java]] i [[Indonesia]].]]<br />
Asiatisk ris blir dyrka på [[kystland]], [[elvedelta]] og [[elveslette|elveslettor]] i tropiske, semitropiske og tempererte område. Ein sår [[frø]]a i førebudde bed. Etter [[frørenning]]ane er 25 dagar gamle, men føre de blir 50 dagar gamle, må dei plantast i ei [[mark]] som er fylt av [[vatn]]. Vatnet må liggja 10 cm høgt heile tida mens plantone veks. Oftast er markene ringa med [[demning]]ar for å halde vatnet inne. Omplantinga kan vara problematisk i område som er avhengige av [[monsunen]]. Om monsunen kjem litt for tidleg eller litt for seint, kan dei miste heile [[avling]]a si.<br />
<br />
Bruken av så mykje stilleståande vatn tyder at [[malaria]] og liknande [[sjukdom]]mar kan spreie seg. [[Bonde|Bøndene]] kan bruke mange interessante metodar for å hindre det. I [[Bengal]] og [[Tamil Nadu]] var det vanleg å ala [[fisk]] i rismarkene som åt larvone av [[mygg]] og andre [[skadedyr]].<br />
<br />
=== Afrikansk ris ===<br />
<br />
Afrikansk ris kan dyrkast på same måte som asiatisk ris, men i [[Niger]]deltaet brukar dei ein svært olik måte. Risen er sådd langs [[Nigerelva]] for ho [[flaum|flømmer]] over. Afrikansk ris veks i djupare vatn enn asiatisk ris og blir berre hausta etter at elva har flømt over. Vatnet er vanlegvis så djupt at bøndene må bruke [[båt]]ar eller [[kano]]ar for å hauste risen.<br />
<br />
=== Polering ===<br />
[[image:Brun kvit ris.jpg|høgre|120px|thumb|left|Dobbelpolert kvit ris og enkeltpolert brun ris side ved side.]]<br />
[[Fil:rice_grains.jpg|mini|250px|Kvit, dobbeltpolert ris er den vanlegaste ristypen i dag. ''(Foto: Arvind Thattai)'']]<br />
Etter at risen er hausta må [[agn]]ene skiljast frå [[korn]]et. Dette kan gjerast på mange olike måtar. Den vanlegaste er å polere risen med bruk av [[maskin]].<br />
<br />
Vanlig maskin[[polering]] (òg kalla dobbelpolering) tek bort både agna og ein stor del av [[kli]]et. Risen ser veldig kvit ut og har ein matt glans, men mister store deler av [[næringsstoff]]a sine, særlig [[tiamin]]. Det er òg mulig å polere risen litt mindre (ofte kalla enkelpolering) slik at berre [[agn]]ene blir tekne bort. Ris som er enkelpolert ser meir brun ut og har meir [[protein]], [[tiamin]], [[niacin]], [[riboflavin]], [[jarn]] og [[kalsium]]. I Sør-[[India]] er det vanleg å halvkoke ris føre han blir polert, som gjer det lettare å ta vekk bort og [[cellulose]]n utan å øydelegge næringsstoffa i risen.<br />
<br />
Ris kan bli stampa for hand òg. Handpolert ris er enda meir næringsrik, men kan òg ha meir cellulose i kliet sitt som gjer det vanskeligare for [[kropp]]en å ta opp næringsstoffa frå risen.<br />
<br />
== Historie ==<br />
<br />
=== Asiatisk ris ===<br />
[[Fil:Nepal winnowing Babasteve.jpg|thumb|Ei [[nepal]]sk kvinne [[drøfting|drøftar]] ris. ''(Foto: «Babasteve»)'']]<br />
<br />
Menneske har ete ris i meir enn 7000 år. Ris kjem truleg frå det sørlege [[Kina]] eller nordlege [[Thailand]] og spreidde seg derifrå til [[Sentralasia]], [[Indonesia]], [[Japan]], [[India]], [[Iran]], og [[Midtausten]]. Vi trur at intensiv risdyrking begynte i [[Asia]] kring 3000 [[fvt.]] da [[bonde|bønder]] kom på å plante om [[frørenning]]ane og gjørme [[mark]]ene slik at dei heldt på vatnet. Det er muleg at både indarar og kinesarar kom fram til dette på eiga hand. <br />
<br />
Eit kinesisk [[dekret]] om risplanting frå kring 2800 fvt. er den første skriftlege opptekninga vi har om ris. Ris var kjent i den greske tida og i [[Romerrike]]t. Ein trur at risdyrking i [[Hellas]] og nærområdet begynte med [[soldat]]ane til [[Aleksander den store]], som henta risen frå [[India]], men det spreidde seg ikkje vidare derifrå. I de 7. og 8. hundreåra begynte [[arabar]]ane med risdyrking i [[Spania]]. Kultivering begynte i [[Italia]] og [[Frankrike]] òg, men det gjekk ikkje med full fart føre [[renessansen]]. Ganske lenge trudde ein at ris gav ut dårleg [[luft]] som gav folk malaria, og det var olovleg å dyrke ris i mange deler av Frankrike og Italia føre [[1600-talet]].<br />
<br />
Spanjolane tok med seg ris til [[Sør-Amerika]] på 1600-talet. Risdyrking kom òg til [[Nord-Amerika]] i {{samma}} hundreåret med [[slave|slavar]] frå [[Madagaskar]] som vart tekne til [[South Carolina]]. [[Jord]]a i det området var flat og rik og var derfor perfekt for ris. Eit dokument frå [[1685]] handlar om risdyrking langs [[kyst]]en, og i [[1726]] vart mesta 4&nbsp;500 tonn ris eksportert frå [[Charleston]] [[hamn]]. Riskultivering i søraustlege deler av [[USA]] slutta med slutten av [[slaveri]]et, men det hadde spreidd seg til [[Texas]], [[California]], [[Arkansas]] og andre deler av USA, og ris er no eitt av de viktigaste kornslaga i USA.<br />
<br />
=== Afrikansk ris ===<br />
<br />
Ris er vorte dyrka i [[Afrika]] i meir enn 3&nbsp;500 år. Ein trur at det begynte langs [[Nildelta]]et og spreidde seg derifrå. Romerske historikarar seiar at de garamantiske folka i [[Fezzan]]området (moderne [[Libya]]) dyrka ris, og det er truleg at risdyrking var vanleg i [[sahara]]området føre det vart ein [[ørken]]. Vi les òg om afrikansk ris i bøk{{erne}} skr{{ì}}vne av de første europeiske [[oppdagar]]ane. [[Leo Afrikanus]] sin omtale av risdyrking i Sokoto-området av Nigeria i 1560-åra viser at bønder der enno bruka afrikansk ris.<br />
<br />
Afrikansk ris spreidde seg ikkje langt. Mellom de 700-talet og 1500-talet vart asiatisk ris introdusert i mange deler av [[Afrika]]. [[Asia|Asiatisk]] ris gjev meir [[korn]] enn afrikansk ris og vart snart dyrka i staden for afrikansk ris i mesta alle deler av Afrika. I dag blir afrikansk ris berre dyrka i nokre deler av [[Senegal]] og [[Nigeria]] for bruk i religiøse [[rite|ritar]]. Mange har kritisert det fordi de hevdar at afrikansk ris er betre tilpassa afrikansk [[miljø]] og [[vêrlag]].<br />
<br />
=== Den grøne revolusjonen ===<br />
<br />
På [[1960]]-talet var det eit stort mellomfolkeleg samarbeid som vart kalla '[[Den grøne revolusjonen]]'. [[Naturvitskapsmann|Naturvitskapsmenn]] over heile verda forska for å komma fram til risvariantar som gav meir korn og var resistente mot [[sjukdom]] og [[skadedyr]]. Dei håpa at det skulle få færre [[bonde|bønder]] til å miste [[avling]]ar og over tid utrydde [[hungersnød]]. Mange nye variantar vart til i den grøne revolusjonen, men dei vart ikkje så mykje godtekne som folk hadde håpa.<br />
<br />
==Risretter==<br />
I risområda i heile Asia et ein ris til mesta kvart måltid. Det er vanlegast å koke risen, men ein kan òg dampe han for å få ein klebrigare ris. Risen kan kokast åleine eller i hop med krydder, som for eksempel [[safran]] eller [[gurkemeie]], eller [[pilaff|med småbitar]] av andre ting i, som [[nøtt]]er eller hakka [[grønsak]]er.<br />
<br />
[[Rismjøl]] og rispulver blir bruka til ei rekke olike retter, som ris[[pannekake|pannekakor]], [[mjølbolle|mjølbollar]] og [[søtsak]]er.<br />
<br />
=== Ris i Skandinavia ===<br />
[[Fil:Risalamande.jpg|mini|200px|Riskrem er ein vanleg norsk, svensk («ris a la Malte») og dansk («risalamande») [[jul]]edessert. ''(Foto: [http://www.mtfoto.dk/malene/ Malene Thyssen])'']]<br />
Ris har aldri vorte dyrka i [[Norge]] men har vorte bruka ganske lenge. Tradisjonelle [[norsk mat|norske matretter]] av ris inkluderer [[risgraut]], [[riskrem]], [[rispudding]], [[saupsuppe]] og [[trondheimssuppe]]. Rismjøl er hovudingrediensen i ein type [[sukkerbrød]] som blir kalla ''[[riskake]]'' nokre stader. [[Sørlandsk riskake]] inneheld først og fremst risgryn og [[mjølk]]. Noko nyare i det norske kjøkenet er den opprinneleg [[tyrkisk mat|tyrkiske matretten]] [[kålrulett]]ar og den [[Italiensk mat|italienske matretten]] [[risotto]], i tillegg til koka ris som tilhør til middagen. I vår tid har blant anna auken i utlandsreisor og den auka [[innvandring]]a ført med seg mange nye matretter i det norske kjøkenet, slik som [[risnudlar]] og [[paella]].<br />
<br />
== Etymologi ==<br />
<br />
Ordet for ris i mesta alle [[Europa|europeiske]] [[språk]] kjem frå det [[latin]]ske ordet ''oryza'', som sjølv var eit lånord frå [[gresk språk|gresk]] ὄρυζα ''óryza''. Ordet kjem endeleg (via [[fønikisk]]) frå det [[tamil]]ske ordet அரிசி /ariçi/.<br />
<br />
{{Nynorsk Wikipedia|Ris}}<br />
{{Q}}<br />
[[kategori:ris| ]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Imarsundsambandet&diff=56139Imarsundsambandet2020-07-11T17:41:36Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{{thumb|0407 Imarsundbruene.jpg|Imarsundprosjektet: Litlsundbrua, vegen over [[Jørnøya]] og Imarsundbrua sett frå [[Ertvågsøya]].|Olve Utne}}<br />
'''[[Imarsundsambandet]]''' er eit bru-, veg- og ferjesambandsprosjekt som tok sikte på å gjera trafikkårone på [[Nordre Nordmør]] meir effektive. Prosjektet hadde fire hovuddeler:<br />
# Bygging av to [[bru]]er over [[Imarsundet]] som erstatning for [[ferjesamband]]et [[Aukan ferjekai|Aukan]]&ndash;[[Vinsternes ferjekai|Vinsternes]].<br />
# Bygging av ny veg i samband med bruene.<br />
# Bygging av ny veg til [[Sandvika på Tustna|Sandvika]] på [[Tustna]].<br />
# Bygging av [[Sandvika ferjekai|ny ferjekai i Sandvika]].<br />
<br />
Prosjektet vart fullført våren [[2007]].<br />
<br />
=== Pekarar ===<br />
*[http://odin.dep.no/sd/norsk/publ/stprp/028001-030045/dok-nn.html SD - St.prp. nr. 69 (2003-2004): ''Om utbygging og finansiering av Imarsundprosjektet (Rv 680 Imarsundsambandet og Rv 669 Sandvika ferjekai med veg) i Møre og Romsdal'']<br />
*[http://odin.dep.no/sd/norsk/aktuelt/pressem/028041-070133/dok-nn.html Pressemelding 69/04 frå Samferdselsdepartementet: &ldquo;Imarsundprosjektet: Ferjefritt vegsamband mellom Tustna og Aure, ferdig i 2006&rdquo;]<br />
*[http://www.imarnytt.no/ Imarnytt - Portalen for Imarsundprosjektet]<br />
<br />
{{Nynorsk Wikipedia|Imarsundprosjektet}}<br />
<br />
[[kategori:Aure kommune]]<br />
[[kategori:Smøla kommune]]<br />
[[kategori:Nordmør]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Trondheimsleia&diff=56138Trondheimsleia2020-07-11T17:39:23Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div><onlyinclude>'''[[Trondheimsleia|Trondheimsleia]]''' er havområdet mellom [[Smøla kommune|Smøla]] og [[Aure kommune|Aure]] kommunar på [[Nordmør]] og mellom [[Hitra kommune]] og kommunane [[Hemne kommune|Hemne]], [[Snillfjord kommune|Snillfjord]] og [[Agdenes kommune|Agdenes]] i [[Fosen]]. </onlyinclude><br />
<br />
<onlyinclude>Trondheimsleia strekkjer seg 94 km nordaustover frå nordsida av [[Tustna]] i sørvest til innløpet til [[Trondheimsfjorden]] ved Agdenes i nordaust. Den delen av Trondheimsleia som ligg sørom Smøla blir òg kalla [[Edøyfjorden]]. Mellom Smøla og Hitra går [[Ramsøyfjorden]] sørover til Trondheimsleia, og herifrå går leia inn i Fosen. </onlyinclude><br />
<br />
<onlyinclude>Av bygder og tettstader langs leia finn vi [[Leirå på Nordmør|Leirå]] på Tustna, [[Tjeldbergodden]] i [[Aure kommune|Aure]], [[Sandstad]] og [[Grindvika]] på Hitra, og [[Vassbygda]]. </onlyinclude><br />
<br />
== Sidefjordar og delfjordar ==<br />
* [[Edøyfjorden]] er ein delfjord sørom [[Smøla]]<br />
* [[Foldfjorden]] er ein fjordarm på [[Ertvågsøya]]<br />
* Søraust for [[Skardsøya]] ligg [[Årvågsfjorden]]<br />
* [[Ramsøyfjorden]] går mellom Smøla og Hitra, inn til Trondheimsleia. <br />
* [[Mistfjorden (Hemne kommune)|Mistfjorden]] er ein fjord i Hemne, austom Tjeldbergodden. <br />
* [[Hemnfjorden]] er eit fjordsystem i Hemne og Snillfjord. <br />
** [[Åstfjorden]]<br />
** [[Bjørkøyfjorden]]<br />
** [[Snillfjorden]]<br />
* [[Imsterfjorden]] i Snillfjord, sørom [[Sørleksa]]<br />
* [[Verrafjorden]], innom [[Agdenes]]<br />
<br />
==Samferdsel==<br />
<onlyinclude>[[Hurtigruta]] og [[Kystekspressen]] mellom [[Kristiansund]] og [[Trondheim]] trafikkerer Trondheimsleia på langs. I tillegg kryssar fleire ferjerutor leia<includeonly>.</includeonly><noinclude>:</noinclude> </onlyinclude> <br />
* Frå Medholmen går det ferje over til Brekstad i nord. <br />
* Frå [[Agdenes]] går det ferje til [[Nordleksa]] og vidare nordover til [[Garten]] og [[Storfosna]]. <br />
* Frå [[Sandvika på Tustna|Sandvika]] på [[Tustna]] i Aure kommune til [[Edøya]] i Smøla kommune.<br />
<br />
<onlyinclude>Leia er veldig djup, opptil 250 meter på det djupaste, {{nokko}} som skapte problem da [[Hitratunnelen]] vart prosjektert. Mellom [[Jøstenøya]] på Hitra og [[Hemnskjela]] i [[Snillfjord]] vart det funne ein terskel som «berre» var 185 meter djup, og her vart tunnelen til slutt bygd med det lågaste punktet på 264 meter. </onlyinclude><br />
<br />
{{Nynorsk Wikipedia|Trondheimsleia}}<br />
<br />
[[Kategori:fjordar i Midt-Norge]]<br />
[[kategori:Fosen]]<br />
[[Kategori:Nordmør]]<br />
[[Kategori:Hitra kommune]]<br />
[[Kategori:Aure kommune]]<br />
[[Kategori:Smøla kommune]]<br />
[[Kategori:Snillfjord kommune]]<br />
[[Kategori:Hemne kommune]]<br />
[[Kategori:Agdenes kommune]]<br />
[[kategori:Trondheimsleia| ]]<br />
{{Q}}</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Mal:Under_arbeid&diff=56137Mal:Under arbeid2020-07-11T17:34:49Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{| cellspacing="0" cellpadding="0" border="1" align="center" |<br />
|<br />
{| cellspacing="0" cellpadding="6" border="0" align="center" |<br />
|<br />
[[image:Fareskilt 14.png|left|50px|Arbeid pågår.]]<br />
|<br />
Denne&nbsp;sida&nbsp;/&nbsp;dette&nbsp;avsnittet<br/>er&nbsp;under&nbsp;arbeid.<br/>Meir&nbsp;innhald&nbsp;er&nbsp;på&nbsp;veg.<br />
|<br />
''This&nbsp;page/section<br/>is&nbsp;being&nbsp;worked&nbsp;on.<br/>More&nbsp;contents&nbsp;are&nbsp;under&nbsp;way.''<br />
|}<br />
|}</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Barokkfiolin&diff=56136Barokkfiolin2020-07-11T17:34:22Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div><onlyinclude>{{thumb|Stainer-fiolin_(1658).jpg|Barokk-rigga [[Jacob Stainer]]-fiolin frå [[1658]].}}<br />
Ein '''[[barokkfiolin]]''' er, etter vanleg bruk av ordet, ein [[fiolin]] der [[instrumenthals|halsen]], [[gripebrett]]et, [[instrumentstol|stolen]] og strengehaldaren er utforma slik dei typisk sett var under [[barokkmusikk|barokken]] og til dels [[klassisistisk musikk|klassisismen]]. </onlyinclude> Slike instrument kan inndelast i fire hovudgruppor: <br />
<br />
# gamle instrument som vart bygd i perioden og som aldri har vorte ombygd;<br />
# nybygde instrument som er bygd som kopiar i barokk stil;<br />
# gamle instrument som vart bygd i perioden, deretter ombygd, og i nyare tid tilbakeført til barokk stil;<br />
# gamle instrument som vart bygd i nyare stil (f.eks. på [[1800-talet]]), og som har vorte ombygd til barokk stil.<br />
<br />
<onlyinclude>Barokkfiolinen i sine olike variantar er éin av fleire historiske variantar av [[strykeinstrument]] som no står sentralt i rørsla for [[historisk oppføringspraksis]] som gradvis har vorte vanlegare frå tidleg på [[1900-talet]] av. Barokkfiolinen kom inn seinare enn [[cembalo]], [[gambe]] og [[blokkfløyte]], men kring 1980 begynte han å bli vanlegare òg. </onlyinclude><br />
<br />
{{under arbeid}}<br />
<br />
== Konstruksjon ==<br />
<br />
Typiske forskjellar frå moderne fiolinar inkluderer: kortare og tynnare [[bassbjelke]], noko tjukkare [[instrumenthals|hals]] som er parallell med lokket, kortare [[gripebrett]] som nokre gonger er kileforma, og dessutan noko olikt utforma [[instrumentstol|stol]].<br />
<br />
[[Hakebrett]], [[finstemmar]]ar og [[skulderstøtte|skulderstøttor]] var ikkje bruka føre etter at [[barokkmusikk|barokken]] og [[klassisistisk musikk|klassisismen]] var over.<br />
<br />
== Rigging ==<br />
<br />
== Spelestil ==<br />
<br />
== (Usortert) ==<br />
<br />
Following period practices, most baroque violinists use gut strings. This lends a certain purity and even at times earthiness to the sound. Baroque violinists commonly play their instruments without a chin rest or shoulder rest, as they had not yet been invented in the baroque period. The relaxed and natural baroque violin posture is quite different as compared with the more poised modern violin position. The baroque violin is usually positioned more in front of the player than the modern violin, with the strings often running perpendicular to the player's collarbone. This causes the player's bow arm to be positioned differently as well, facilitating articulations which would be difficult and less natural in a modern violin posture. Some players do not touch their chin to the instrument at all. However, when used, the player's chin is usually placed on the treble side of the tailpiece. <br />
<br />
The biggest difference between the modern and baroque violins is the tension of the strings and the pressure on the bridge. Most old Masterviolins have had new necks fitted - transplanting the original headstocks - that were slanted backwards so the strings would make a more acute angle on the bridge. Baroque violins have their necks in line with the underside of the plate the necessary upward angle is achieved by a wedge-shaped raiser under the fingerboard. There is a small difference in scaling: the modern standard is somewhat longer. Baroque bows are also quite different in construction and how they are handled. The modern violin bow curves downward in the middle while the baroque bow will look straight or bent outwards under tension. The baroque bow is thinner near the tip which comes to an exaggerated point. The common myth that the so-called Bach-bow had a huge exaggerated arch shape so as to play all four strings at once remains unsubstantiated.<ref>Pritchett, James: [http://www.music.princeton.edu/~jwp/texts/bachbow.html «On Bach and the curved bow»], Princeton, 6. desember 1994 &ndash; 21. januar 1995, nedlasta 8. september 2006.</ref> Although the convex bows found in paintings may appear to be for the purpose of playing all four strings at once, the testing of period and replica convex bows quickly shows that this is an impossibility.<br />
<br />
Baroque violins have surged in popularity since the 1980s as part of the growing interest in [[authentic performance]]. Their renewed use reflects an attempt to rediscover the original style of violin playing in the baroque period. Many luthiers today are able to offer copies of baroque instruments as well as modern instruments. As is always the case with period instruments, merely having authentic equipment does not necessarily guarantee a persuasive performance. Typically, period instrument players receive extensive university training in the style and often use original treatises and facsimile editions as a necessary resource. With an increased openness to period performance practice, many modern violinists prefer to concertize baroque music on the modern violin in a period style. This practice is referred to as [[Historically informed performance|HIP]], or [[Historically Informed Performance]].<br />
<br />
== Konsertmeistrar, solistar eller professorar i barokkfiolin i nyare tid ==<br />
<div style="-moz-column-count:4; column-count:4; -webkit-column-count:4;"><br />
<br />
*[[Amandine Beyer]]<br />
*[[Fabio Biondi]]<br />
*[[Giuliano Carmignola]]<br />
*[[Enrico Gatti]]<br />
*[[Sigiswald Kuijken]]<br />
*[[Elizabeth Wallfisch]]<br />
*[[Chiara Banchini]]<br />
*[[Pavlo Beznosiuk]]<br />
*[[Elizabeth Blumenstock]]<br />
*[[Lucy van Dael]]<br />
*[[Marc Destrubé]]<br />
*[[Florian Deuter]]<br />
*[[François Fernandez]]<br />
*[[Rudolf Gähler]]<br />
*[[Reinhard Goebel]]<br />
*[[Gottfried von der Goltz]]<br />
*[[Richard Gwilt]] <br />
*[[Alice Harnoncourt]]<br />
*[[John Holloway (musician)|John Holloway]]<br />
*[[Monica Huggett]]<br />
*[[Manfredo Kraemer]]<br />
*[[Hiro Kurosaki]]<br />
*[[Jeanne Lamon]]<br />
*[[Marie Leonhardt]]<br />
*[[Gunar Letzbor]] <br />
*[[Catherine Mackintosh]]<br />
*[[Florence Malgoire]]<br />
*[[Andrew Manze]]<br />
*[[Eduard Melkus]] <br />
*[[Petra Müllejans]]<br />
*[[Enrico Onofri]]<br />
*[[Rachel Podger]]<br />
*[[Johannes Pramsohler]]<br />
*[[Walter Reiter]]<br />
*[[Stanley Ritchie]]<br />
*[[Hélène Schmitt]]<br />
*[[Jaap Schröder]]<br />
*[[Ingrid Seifert]]<br />
*[[Midori Seiler]]<br />
*[[Simon Standage]]<br />
*[[Anton Steck]]<br />
*[[Daniel Stepner]]<br />
*[[Ryo Terakado]]<br />
<br />
</div style><br />
<br />
== Fotnotar ==<br />
{{reflist}}<br />
<br />
{{English Wikipedia|Baroque violin}}<br />
<br />
[[Category:strengeinstrument]]<br />
[[Category:barokkmusikk]]<br />
{{Q}}</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Taus&diff=56133Taus2020-07-07T11:56:47Z<p>Bottolf: Omdirigerer til Tāūs</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[tāūs]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Skj%C3%B8r_astma&diff=56126Skjør astma2020-06-12T21:04:48Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>'''[[Skjør astma]]''' ({{engelsk}} ''brittle asthma'') er namnet på ein sjeldan, men særleg alvorleg type [[astma]] der åtaka er særleg plutselege og/eller alvorlege og behandlingsresponsen er lågare enn kva som er tilfelle med vanlege astmatikarar. Skjør astma kan grovt sett delast inn i to hovudtypar &mdash; type 1 og type 2.<br />
<br />
== Skjør astma, type 1 ==<br />
Pasientar med skjør astma av type 1 har dagleg, persistent astma trass i aggressiv medisinering som inkluderer høge dosar av [[inhalering|inhalert]] [[kortison]]preparat. I tillegg til den persistente astmaen vil type 1-pasientar ofte ha plutselege, alvorlege astmaåtak som kan vara livstruande. Hyppig sjukehusinnlegging er ofte nødvendig, og svært mange type 2-pasientar vil vara fullt [[ofør]]e.<br />
<br />
== Skjør astma, type 2 ==<br />
Type 2-pasientar har oftast meir moderat astma på dagleg basis, men har stundom plutselege og alvorlege åtak som kan vara livstruande. Ved skjør astma av type 2 er det ofte aktuelt å gje kortvarige kurar med [[orale medikament|orale]] [[steroidar]]. Mange type 2-pasientar vil kunna fortsette utdaning eller arbeid, men oføregraden kan òg vara så stor at [[attføring]] eller [[{o}}førepensjon]] kan vara aktuelt.<br />
<br />
== Kjeldor ==<br />
* [http://fnsg.awardspace.com/brittle.htm «What does this form of asthma really mean?»] frå [[The Friends’ Network for Severe & Brittle Asthmatics]]<br />
<br />
[[kategori:luftvegssjukdommar]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Naressundet&diff=56125Naressundet2020-06-12T21:03:54Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div><onlyinclude>{{thumb|Nares_Strait.PNG|Naressundet.}}<br />
'''[[Naressundet]]''' ({{engelsk}} ''Nares Strait'', {{dansk}} ''Nares Stræde'') er det 450&nbsp;{{km}} lange, relativt smale, [[nord]]&ndash;sør-gåande sundet mellom [[Ellesmereøya]] i [[Nunavut]] i [[Canada]] og den nordvestlegaste delen av [[Grønland]]. Den smalaste delen av sundet er [[Kennedykanalen]], som er ned imot 26&nbsp;{{km}} på det smalaste. </onlyinclude><br />
<br />
[[kategori:Nunavut]]<br />
[[kategori:Grønland]]<br />
[[kategori:sund]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Toboggan&diff=56124Toboggan2020-06-12T21:03:16Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div><onlyinclude>{{thumb|Dog sledges of the Mandan indians 0029v.jpg|Toboggan trekt av hundar.}}<br />
'''[[Toboggan]]''' ({{engelsk}}), frå '''utabaan''' ([[cree]]), '''utapan''' ([[innu]]), er ein [[mei]]laus [[kjelke]] eller [[sleda]] i form av eit rektangulært flak med oppkrumma front som tradisjonelt har vorte trekt enten av eit [[hund]]spann eller av ein person med [[trugor]] og bruka til transport om vinteren. Utom fangstkulturen blir toboggan gjerne bruka som [[akebrett]] i [[Canada]] og [[USA]], og ordet blir ofte bruka med den generelle tydinga akebrett der. </onlyinclude><br />
<br />
== Sjå òg ==<br />
* [[pulk]]<br />
<br />
[[kategori:sny]]<br />
[[kategori:sledar]]<br />
[[kategori:Canada]]<br />
{{Q}}</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Kutter&diff=56123Kutter2020-06-12T21:02:53Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>Ein '''[[kutter]]''' (frå {{engelsk}} ''cutter'') er ei [[rundgatta]] seglskute med rett stamn og ei eller to mastrer.<br />
<br />
[[image:MK Fakstind av Ibestad Krsund 1921.jpg|thumb|right|Motorkutter «Faxtind» av [[Ibestad]] under storsildfisket i [[Kristiansund]] i [[1921]].]]<br />
[[image:1901 MK «Tor».jpg|thumb|right|Motorkutteren «Tor» ved hamn i [[Kristiansund]] sommaren [[2007]]. {{byline|Olve Utne}}]]<br />
== Sjå òg ==<br />
<br />
* [[sjark]]<br />
* [[skøyte]]<br />
<br />
[[kategori:kutterar|*]]<br />
[[kategori:seglfarty]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Pearykaribu&diff=56122Pearykaribu2020-06-12T21:02:27Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{{rein}}{{Taksoboks|<br />
status = truga (NWT SARC)|<br />
filnamn = Mech 06.jpg|<br />
bildestørrelse = 250px|<br />
bildeskildring = Pearykaribu. (L. David Mech)|<br />
bildetekst = Pearykaribu. (L. David Mech)|<br />
domene = [[Eukaryota]]|<br />
rike = [[Animalia]]|<br />
rekkje = [[Chordata]]|<br />
klasse = [[Mammalia]]|<br />
orden = [[Artiodactyla]]|<br />
familie = [[Cervidae]]|<br />
underfamilie = [[Capreolinae]]|<br />
slekt = Rangifer|<br />
art = tarandus|<br />
underart = pearyi|<br />
vitskaplig namn = Rangifer tarandus pearyi|<br />
klassifisert av = [[Joel Asaph Allen|Allen]]|<br />
klassifisert år = 1902|<br />
}}<onlyinclude><includeonly>{{thumb|Mech 06.jpg|Pearykaribu.|L. David Mech}}</includeonly><br />
'''[[Pearykaribu]]''' (''Rangifer tarandus pearyi''), {{engelsk}} '''Peary Caribou''', er den minste underarten av dei nordamerikanske [[karibu]]ane og lever på dei høgarktiske øyane lengst nord i [[Nunavut]] og [[Northwest Territories]]. Pearykaribuen er den minste av dei nordamerikanske reinane: Vaksne simlor har ei snittvekt på 60&nbsp;{{kg}} og snittlengd på 1,4&nbsp;{{meter}}, og vaksne oksar har ei snittvekt på 110&nbsp;{{kg}} og snittlengd på 1,7&nbsp;{{meter}}. Pelsen er på lag skifergrå om somrane og nærmast kvit om vinteren. Karakteristiske drag som dei deler med [[svalbardrein]]en er den korte mulen og dei korte føt{{erne}}. I [[1961]] fanst det over 40&nbsp;000 pearykaribuar, men i [[2009]] var bestanden nere i kring 700 dyr. Hovudgrunnen til den dramatiske nergangen er truleg dei milde vintrane med mykje smelting og frysing, slik at beita låser seg. </onlyinclude> '''Arktisk rein''' eller '''austgrønlandsrein''' (''Rangifer tarandus eogroenlandicus''), som fanst på [[Nordaust-Grønland]] men som dødde ut kring 1900, var truleg ein populasjon av pearykaribuen. Avstanden mellom [[Ellesmereøya]] og Grønland over [[Naressundet]] er berre 26&nbsp;{{km}} på det smalaste. <br />
<br />
[[kategori:rein og reindrift]]<br />
[[kategori:dyr i Canada]]<br />
[[kategori:Nunavut]]<br />
[[kategori:Northwest Territories]]<br />
{{Q}}</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Mal:Norrk%C3%B6pings_konstmuseum&diff=56119Mal:Norrköpings konstmuseum2020-05-23T18:24:10Z<p>Bottolf: Oppretta sida med «Frå samlinga til Norrköpings konstmuseum. <includeonly>{{PAGENAME}}</includeonly>»</p>
<hr />
<div>Frå samlinga til [[Norrköpings konstmuseum]]. <includeonly>[[kategori:bilde etter kjelde|{{PAGENAME}}]]</includeonly></div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Mal:Carl_Larsson&diff=56118Mal:Carl Larsson2020-05-23T18:23:05Z<p>Bottolf: Oppretta sida med «Carl Larsson &nbsp; <includeonly>{{PAGENAME}}</includeonly>»</p>
<hr />
<div>[[Carl Larsson]] &nbsp; <includeonly>[[kategori:Carl Larsson|{{PAGENAME}}]]</includeonly></div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Fil:Frukost_i_det_gr%C3%B6na_1910-13.jpg&diff=56117Fil:Frukost i det gröna 1910-13.jpg2020-05-23T18:22:01Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>== Skildring ==<br />
{{Filinformasjon<br />
|beskrivelse = Akvarellen Frukost i det gröna av [[Carl Larsson]].<br />
|person = <br />
|tagg = <br />
|kilde = <br />
* http://sundborn.com/ks/CL04<br />
* Opplasta til {{SITENAME}} via https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Frukost_i_det_gr%C3%B6na_1910-13.jpg<br />
|dato = Mellom 1910 og 1913.<br />
|opphavsperson = {{Carl Larsson}}{{Norrköpings konstmuseum}}<br />
|lisens = {{PD-Art}}<br />
|andre versjoner = -<br />
}}<br />
<br />
[[kategori:kunst og handverk i 1910-åra]]<br />
[[kategori:akvarell]]<br />
[[kategori:sørsamar]]<br />
[[kategori:fiolin]]<br />
[[kategori:strengeinstrument]]<br />
[[kategori:mat]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Kategori:Fiolin&diff=56116Kategori:Fiolin2020-05-23T18:07:32Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>[[kategori:strengeinstrument]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Kategori:Fiolin&diff=56115Kategori:Fiolin2020-05-23T18:07:15Z<p>Bottolf: Oppretta sida med «kategori:strykeinstrument»</p>
<hr />
<div>[[kategori:strykeinstrument]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Fil:Frukost_i_det_gr%C3%B6na_1910-13.jpg&diff=56114Fil:Frukost i det gröna 1910-13.jpg2020-05-23T18:06:46Z<p>Bottolf: {{Filinformasjon
|beskrivelse = Akvarellen Frukost i det gröna av Carl Larsson.
|person =
|tagg =
|kilde =
* http://sundborn.com/ks/CL04
* Opplasta til {{SITENAME}} via https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Frukost_i_det_gr%C3%B6na_1910-13.jpg
|dato = Mellom 1910 og 1913.
|opphavsperson = {{Carl Larsson}}{{Norrköpings konstmuseum}}
|lisens = {{PD-Art}}
|andre versjoner = -
}}
kategori:kunst og handverk i 1910-åra
[[kategori:a…</p>
<hr />
<div>== Skildring ==<br />
{{Filinformasjon<br />
|beskrivelse = Akvarellen Frukost i det gröna av [[Carl Larsson]].<br />
|person = <br />
|tagg = <br />
|kilde = <br />
* http://sundborn.com/ks/CL04<br />
* Opplasta til {{SITENAME}} via https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Frukost_i_det_gr%C3%B6na_1910-13.jpg<br />
|dato = Mellom 1910 og 1913.<br />
|opphavsperson = {{Carl Larsson}}{{Norrköpings konstmuseum}}<br />
|lisens = {{PD-Art}}<br />
|andre versjoner = -<br />
}}<br />
<br />
[[kategori:kunst og handverk i 1910-åra]]<br />
[[kategori:akvarell]]<br />
[[kategori:sørsamar]]<br />
[[kategori:fiolin]]<br />
[[kategori:mat]]</div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Mal:Norsk_Maritimt_Museum&diff=56049Mal:Norsk Maritimt Museum2020-05-16T22:46:17Z<p>Bottolf: </p>
<hr />
<div>{| align="center" style="background-color:#eeeeff; border:2px solid #0000ff; padding:5px;"<br />
|align="left" |[[image:13672 NSF krumstemning fraa Misvaer.jpg|150px|Krumstemning frå Misvær i Båthallen ved Norsk Maritimt Museum. (Foto: Olve Utne)]]<br />
|align="center" | ''[[:image:{{PAGENAME}}|Dette bildet]]'' har motiv frå samlingane ved<br/><big><big><big>'''[[Norsk Maritimt Museum]]'''</big></big></big><br/><small>''([http://www.marmuseum.no/ marmuseum.no]; tidligere «Norsk Sjøfartsmuseum».)''</small>.<br/>Ved bruk av bildet er det god skikk<br/>å referere til museet i bildeteksten og/eller kreditere<br/>«[Opphavsperson]/Norsk Maritimt Museum».<br />
|}<br />
<includeonly>[[Kategori:CC-by-sa]][[Kategori:Norsk Maritimt Museum|{{PAGENAME}}]]</includeonly><br />
<noinclude>[[Kategori:Bildeopphavsmalar|{{PAGENAME}}]]</noinclude></div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Mal:Norsk_Maritimt_Museum&diff=56048Mal:Norsk Maritimt Museum2020-05-16T22:44:29Z<p>Bottolf: Oppretta sida med «{| align="center" style="background-color:#eeeeff; border:2px solid #0000ff; padding:5px;" |align="left" |image:13672 NSF krumstemning fraa Misvaer.jpg|150px|Krumstemning…»</p>
<hr />
<div>{| align="center" style="background-color:#eeeeff; border:2px solid #0000ff; padding:5px;"<br />
|align="left" |[[image:13672 NSF krumstemning fraa Misvaer.jpg|150px|Krumstemning frå Misvær i Båthallen ved Norsk Maritimt Museum. (Foto: Olve Utne)]]<br />
|align="center" | ''[[:image:{{PAGENAME}}|{{DEt her}} bildet]]'' har motiv frå samling{{ane}} ved<br/><big><big><big>'''[[Norsk Maritimt Museum]]'''</big></big></big><br/><small>''([http://www.marmuseum.no/ marmuseum.no]; tidligere «Norsk Sjøfartsmuseum».)''</small>.<br/>Ved bruk {{utav}} bildet {{er}} det god skikk å {{allveg}}<br/>referere til museet i bildeteksten og/eller kreditere<br/>«[Opphavsperson]/Norsk Maritimt Museum».<br />
|}<br />
<includeonly>[[Kategori:CC-by-sa]][[Kategori:Norsk Maritimt Museum|{{PAGENAME}}]]</includeonly><br />
<noinclude>[[Kategori:Bildeopphavsmalar|{{PAGENAME}}]]</noinclude></div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Emne:700-talet&diff=56047Emne:700-talet2020-05-16T21:29:15Z<p>Bottolf: Utbyting av tekst - «{{ar}}» til «ar»</p>
<hr />
<div>{{Emne}}{{hundreår}}<br />
{| cellspacing="0" cellpadding="10" <br />
| colspan="2" |<br />
{{:700-talet}}<br style="clear:both" /><br />
|-<br />
| width="50%" valign="top" style="border-right:1px solid #006699;"|<br />
<center>'''<big>[[:kategori:700-talet|Artiklar]]</big>'''</center><p>{{Portal sisteteaser|count=10|Q|{{Categorymatch for 700-talet}}}}</p><br />
<br />
| valign="top" |<br />
<center>'''<big>Populære sidor</big>'''</center><p>{{Portal ticker|count=40|{{Categorymatch for 700-talet}}}}</p><br />
|-<br />
| colspan="2" style="border:1px solid #006699;"|<br />
<center><big><big>'''{{pa|ਸੇਵਾ}}'''</big> · '''DUGNAD''' · <big>{{he|צדקה}}</big></big></center><p style="font-size:9pt">{{Dugnad}}</p><br />
|}<br />
<br />
<br />
{{700-talet}}<br />
<br />
[[kategori:emnesidor|#0700]]<br />
[[kategori:700-talet|*]]<br />
__NOTOC__<br />
__NOEDITSECTION__<br />
<!-- interwiki --></div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Mal:Bj%C3%B8rn_Utne&diff=56046Mal:Bjørn Utne2020-05-16T21:21:37Z<p>Bottolf: Utbyting av tekst - «{{DEt her}}» til «Dette»</p>
<hr />
<div>{| align="center" style="background-color:#ccd0ee; border:2px solid #000099; padding:5px;"<br />
|align="left" |[[image:BU200907 038 Sieidi.jpg|150px|Sieidi ved Stødi på Saltfjellet.]]<br />
|align="center" | ''[[Media:{{PAGENAME}}|Dette bildet]]'' vart teke {{utav}} '''''Bjørn Utne'''''. Oppgje alltid '''''Bjørn Utne''''' som opphavsperson rett ved bildet.<br/><small>''[[Media:{{PAGENAME}}|This photo]]'' was taken by '''''Bjørn Utne'''''. Please credit this photo to '''''Bjørn Utne''''' in the immediate vicinity of the image.</small><br />
{{Cc-by-sa-2.5}}<br />
|}<br />
<includeonly>[[Kategori:CC-by-sa]][[Kategori:Bjørn Utne|{{PAGENAME}}]]</includeonly><br />
<noinclude>[[Kategori:Lisensmalar|{{PAGENAME}}]][[Kategori:Bildeopphavsmalar|{{PAGENAME}}]]</noinclude></div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Emne:500-talet&diff=56045Emne:500-talet2020-05-16T21:20:23Z<p>Bottolf: Utbyting av tekst - «{{ar}}» til «ar»</p>
<hr />
<div>{{Emne}}{{hundreår}}<br />
{| cellspacing="0" cellpadding="10" <br />
| colspan="2" |<br />
{{:500-talet}}<br style="clear:both" /><br />
|-<br />
| width="50%" valign="top" style="border-right:1px solid #006699;"|<br />
<center>'''<big>[[:kategori:500-talet|Artiklar]]</big>'''</center><p>{{Portal sisteteaser|count=10|Q|{{Categorymatch for 500-talet}}}}</p><br />
<br />
| valign="top" |<br />
<center>'''<big>Populære sidor</big>'''</center><p>{{Portal ticker|count=40|{{Categorymatch for 500-talet}}}}</p><br />
|-<br />
| colspan="2" style="border:1px solid #006699;"|<br />
<center><big><big>'''{{pa|ਸੇਵਾ}}'''</big> · '''DUGNAD''' · <big>{{he|צדקה}}</big></big></center><p style="font-size:9pt">{{Dugnad}}</p><br />
|}<br />
<br />
<br />
{{500-talet}}<br />
<br />
[[kategori:emnesidor|#0500]]<br />
[[kategori:500-talet|*]]<br />
__NOTOC__<br />
__NOEDITSECTION__<br />
<!-- interwiki --></div>Bottolfhttps://alnakka.net/w/index.php?title=Emne:600-talet&diff=56044Emne:600-talet2020-05-16T21:17:46Z<p>Bottolf: Utbyting av tekst - «{{ar}}» til «ar»</p>
<hr />
<div>{{Emne}}{{hundreår}}<br />
{| cellspacing="0" cellpadding="10" <br />
| colspan="2" |<br />
{{:600-talet}}<br style="clear:both" /><br />
|-<br />
| width="50%" valign="top" style="border-right:1px solid #006699;"|<br />
<center>'''<big>[[:kategori:600-talet|Artiklar]]</big>'''</center><p>{{Portal sisteteaser|count=10|Q|{{Categorymatch for 600-talet}}}}</p><br />
<br />
| valign="top" |<br />
<center>'''<big>Populære sidor</big>'''</center><p>{{Portal ticker|count=40|{{Categorymatch for 600-talet}}}}</p><br />
|-<br />
| colspan="2" style="border:1px solid #006699;"|<br />
<center><big><big>'''{{pa|ਸੇਵਾ}}'''</big> · '''DUGNAD''' · <big>{{he|צדקה}}</big></big></center><p style="font-size:9pt">{{Dugnad}}</p><br />
|}<br />
<br />
<br />
{{600-talet}}<br />
<br />
[[kategori:emnesidor|#0600]]<br />
[[kategori:600-talet|*]]<br />
__NOTOC__<br />
__NOEDITSECTION__<br />
<!-- interwiki --></div>Bottolf